Bra att veta om skyddsrum
Runt om i Sverige finns ett stort antal skyddsrum som ska skydda befolkningen vid krig. I fredstid får skyddsrummen användas till annat, men de ska kunna iordningställas inom två dygn.
När ett skyddsrum är klart att användas ska det finnas vatten upptappat i kärl, värme, ventilation och toalettmöjligheter. I en krigssituation får du vara beredd på att det kan vara avbrott i exempelvis vatten-, el- och värmeförsörjningen till skyddsrummet. Mat och exempelvis hygienprodukter finns inte i skyddsrummen. Se checklistan längre ner på sidan.
Skyddsrummen är utformade för ett visst antal personer. Om man använder skyddsrummet till så många människor som rummet är byggt för, ska man kunna vistas där utan avbrott i minst tre dygn. Skyddsrummen är byggda för att kunna skydda mot stötvåg och splitter från exempelvis en granatexplosion, brand samt kemiska stridsmedel och strålning från radioaktiva ämnen.
Skyddsrummen i fredstid
I Sverige finns cirka 64 000 skyddsrum med plats för ungefär sju miljoner människor. Skyddsrummen finns inrymda i olika typer av byggnader, såsom bostadshus och industrifastigheter, och är utmärkta med en särskild skylt. I fredstid kan ett skyddsrum användas till annat.
Det är olika hotbildsanalyser som bestämt var i Sverige skyddsrum ska finnas. Det har alltså aldrig varit ambitionen att bygga skyddsrum för hela befolkningen. Det beror på var man befinner sig om man behöver tillgång till skyddsrum.
Skyddsrummen vid höjd beredskap eller krig
Om skyddsrummet behöver användas i krig eller om regeringen har meddelat höjd beredskap, ska skyddsrummet kunna ställas i ordning inom två dygn. Det är i första hand byggnadens ägare eller nyttjanderättshavare som ska göra det möjligt att komma in i skyddsrummet.
Ta reda på var ditt närmaste skyddsrum finns där du bor och där du befinner dig dagtid. Vid flyglarm ska du omedelbart bege dig till ett skyddsrum eller ett annat skyddande utrymme som källare, tunnel eller tunnelbanestation.
Bra att veta
Du tillhör inget särskilt skyddsrum utan använder det som finns närmast där du befinner dig.
Bra att ta med till skyddsrummet
- Vatten i flaska eller dunk
- Mat som tål rumstemperatur
- Hygienartiklar
- Toalettpapper
- Mediciner
- Första hjälpen-utrustning
- Varma kläder
- Värdehandlingar (id-kort/körkort, kontanter, kontokort)
- Nycklar
- Mobiltelefon + laddare eller powerbank
- Ficklampa
Frågor och svar om skyddsrum
-
Vad är ett skyddsrum?
Skyddsrum är utrymmen som ska skydda befolkningen i krig.
Ett skyddsrum är en del av en byggnad eller annan anläggning med förstärkta väggar, tak, golv och dörrar som kan stå emot tryckvåg och splitter, brand, joniserande strålning och bråte från raserade hus. Skyddsrummet har ett eget ventilationssystem för att stänga ute giftiga gaser och radioaktivt damm.
-
Var ligger mitt närmsta skyddsrum och hur känner jag igen dem?
Skyddsrumskartan visar var ditt närmsta skyddsrum ligger.
Alla skyddsrum och byggnader med skyddsrum ska vara märkta med en skylt som har en orange fyrkant med blå triangel och texten SKYDDSRUM.
-
När kan skyddsrum användas och av vem?
Skyddsrum kan användas av civilbefolkningen, inte militären, i händelse av krig. Då räknas de svenska skyddsrummen som allmän plats. Det innebär att vem som helst kan söka skydd i vilket skyddsrum som helst. Det spelar heller ingen roll om du är svensk medborgare eller inte.
-
Hur många skyddsrum finns det?
I Sverige finns drygt 65 000 skyddsrum med plats för ungefär sju miljoner människor. Skyddsrummen finns spridda i olika typer av byggnader, såsom bostadshus och industrifastigheter.
Det finns ett stort antal så kallade normalskyddsrum, oftast i vanliga bostadshus. Det är upp till fastighetsägarna att i fredstid använda dem som exempelvis förråd, cykelrum eller föreningslokaler. Det finns också ett fåtal riktigt stora skyddsrum som oftast nyttjas som parkeringsgarage.
-
Varför finns det inte skyddsrum till alla?
Det är inte tanken att skyddsrummen ska räcka till hela befolkningen. Skyddsrummen är i första hand en möjlighet i områden som är svåra att utrymma, till exempel större tätorter eller städer. Bor man på landsbygden kanske man själv har en källare eller något liknande som kan vara ett alternativt skydd.
-
Tillhör jag något speciellt skyddsrum?
Nej, vid fara under höjd beredskap ska du ta dig till det skyddsrum eller skyddande utrymme som är närmast.
-
Hur vet jag om det finns ett skyddsrum i mitt hus?
Alla hus där det finns skyddsrum ska vara märkta med skyddsrumsskylt på fasaden. Det är fastighetsägaren som ansvarar för att skylten sitter uppe.
Civilbefolkningen och skyddsrum är skyddade i väpnade konflikter och det är viktigt att veta var dessa finns. Därför är skyddsrum markerade med den internationella symbolen för civilt försvar. Det är en skylt med en orange ruta med en blå triangel.
-
Jag har inget skyddsrum nära mig, vart ska jag ta vägen?
Bege dig till ett annat skyddande utrymme till exempel en källare, tunnel eller tunnelbanestation.
-
Vem har ansvar för skyddsrummet i mitt hus?
Fastighetsägaren både äger och ansvarar för att underhålla skyddsrummet. En fastighetsägare kan vara privat eller kommunal. Det kan också vara en bostadsrättsförening.
-
Skyddsrummet i mitt hus är cykelförråd. Får det vara det?
Ja. I fredstid får skyddsrum användas för annat under vissa förutsättningar. Det är vanligt att de används som cykel- och lägenhetsförråd. Fredsanvändningen av lokalen får inte bli mer komplicerad än att skyddsrummets olika detaljer är åtkomliga för underhåll och inspektion, samt att det går att ställa i ordning skyddsrummet inom två dygn.
-
Hur lång tid får det ta att ställa i ordning ett skyddsrum?
Det får max ta två dygn.
-
Vem ställer i ordning skyddsrummet?
Rent praktiskt underlättas iordningställandet om fastighetsägaren eller dennes representant tillsammans med andra tillgängliga personer hjälps åt. I till exempel ett flerbostadshus är det naturligt att de boende deltar i att ställa i ordning skyddsrummet.
-
När ska jag gå till skyddsrummet?
I fredstid behöver du inte gå till något skyddsrum. Om det skulle bli ett flyglarm ska du omedelbart bege dig till ett skyddsrum eller i nödfall ett annat skyddande utrymme. Läs mer om flyglarm.
-
Vad ska finnas i skyddsrummet?
I ett skyddsrum som har ställts i ordning ska det finnas vatten upptappat på kärl, värme, ventilation och toalettmöjligheter. Det finns inte livsmedel. I en krigssituation får du vara beredd på att det kan vara avbrott i exempelvis vatten-, el- och värmeförsörjningen till skyddsrummet.
-
Vad kan man själv ta med sig till skyddsrummet?
Saker som kan vara bra att ta med sig, utgå från egna behov:
- Ficklampa
- Vatten (i flaska)
- Mat som tål rumstemperatur och som inte behöver tillagas
- Hygienartiklar
- Toalettpapper
- Mediciner
- Första hjälpen-väska
- Varma kläder
- Sittunderlag
- Värdehandlingar (Id-kort/körkort, kontanter, kontokort)
- Nycklar
- Mobiltelefon + laddare eller powerbank
-
Får jag ta med mitt husdjur till ett skyddsrum?
Nej, Skyddsrummen är avsedda för människor. Inga djur får tas med till skyddsrummet på grund av till exempel allergirisken och att det ibland finns begränsat med utrymme.
Skyddsrummen är tänkt som ett tillfälligt skydd. Det finns många andra sätt att söka skydd om man inte vill lämna sitt husdjur, till exempel i en källare, tunnel eller att utrymma till annan plats.
-
Hur många får vara i skyddsrummet?
Så många som får plats. Eftersom storleken på skyddsrum är olika, varierar det hur många personer som får plats.
Ytan som är beräknad per person i ett skyddsrum är 0,75 kvadratmeter, alltså ungefär 85 gånger 85 centimeter. Därför är det även viktigt att inte ta med mer saker än det nödvändigaste.
-
Vart tar jag vägen om det är fullt?
Sök dig till ett annat skyddsrum eller ett annat skyddat utrymme som till exempel källare, tunnel eller tunnelbanestation under mark.
-
Hur länge kan man vara i ett skyddsrum?
Rummet ska vara konstruerat för att man ska kunna vistas där i minst tre dygn.
-
När kan jag lämna skyddsrummet?
Du kan göra din egen bedömning eller lyssna efter ljudsignalen ”faran är över”.
-
Hur ser planeringen ut för skyddsrum i Sverige framöver?
Det har inte byggts några nya skyddsrumsplatser i Sverige sedan 2002.
MSB, som har ett övergripande ansvar för landets skyddsrum, tycker att de ska bevaras så långt det går. Ytterst är det riksdag och regering som beslutar om skyddsrummens framtid.
-
Finns det anpassningar för människor med funktionsnedsättning i skyddsrummen?
Många skyddsrum är tillgängliga men alla har inte som regel anpassningar för människor med till exempel funktionsnedsättning. I kris eller krig kan man tänka på att det är de med störst behov av stöd som får hjälp av samhället. MSB brukar prata om vikten av att man ska lära känna sina grannar. Om man redan innan vet om att någon har en funktionsnedsättning så är det större chans att kunna hjälpas åt vid till exempel en utrymning.
-
Finns det brister i skyddsrummen?
De flesta av våra 64.000 skyddsrum är fullt brukbara, det förekommer anmärkningar vid kontroller men det handlar om små brister som är lätta för fastighetsägaren att åtgärda. Ett skyddsrum kan ha fortsatt fullgott skydd trots mindre brister.
-
Hur vet jag om jag ska ta mig till ett skyddsrum?
Ifall regeringen fattar beslut om höjd beredskap ska fastighetsägare ställa i ordning skyddsrum inom 48 timmar.
Information om höjd beredskap får du genom radio och TV. Regeringen kan även meddela att det råder omedelbar krigsfara, eller att landet är i krig genom ett beredskapslarm via utomhusvarningssystemet ”Hesa Fredrik”. Beredskapslarm är en signal med 30 sekunder – uppehåll 15 sekunder.
Om det råder höjd beredskap och du då hör ett flyglarm via ”Hesa Fredrik” betyder att du omedelbart ska uppsöka skydd, exempelvis i ett skyddsrum, en förstärkt byggnad, källare, tunnel eller tunnelbanestation. Flyglarm är en signal med många korta stötar under 1 minut. -
Vilka ansvarar för skyddsrum?
Fastighetsägare har ansvar att underhålla skyddsrummet så att det fungerar som det ska, att all utrustning finns samt se till så att byggnadens fasad är uppmärkt med en skyddsrumsskylt, det ska även finnas en skylt på väggen bredvid ingången in till själva skyddsrummet.
En fastighetsägare kan vara privat eller kommunal. Det kan också vara en bostadsrättsförening.
MSB ansvarar inriktar och håller samman arbetet med att utveckla befolkningsskydd med varningssystem, skyddsrum och utrymning och inkvartering. MSB kontrollerar bland annat att mängden skyddsrum bevaras. Om MSB gör en skyddsrumskontroll och hittar brister, måste skyddsrummets ägare åtgärda dem.
MSB har även föreskriftsrätt om utrymning tillsammans med Försvarsmakten och polisen.
Länsstyrelser och kommuner har ansvar för att genomföra utrymning och inkvartering.
-
Skyddsrummen i min närhet är under fredstid låsta eller har portkod, hur tar jag mig in dit om något händer?
Det är okej att skyddsrummen är låsta i fredstid, men vid höjd beredskap är ägaren eller nyttjanderättshavaren till en byggnad eller annan anläggning där det finns ett skyddsrum skyldig att öppna upp in till skyddsrummet samt låsa upp eventuella låsta portar och dörrar som leder till skyddsrummet.
-
Får man ta med sig spritkök till skyddsrummet?
Nej.
Att ta med brännbara vätskor eller gaser till skyddsrummet innebär en brandrisk. Vid förbränningen förbrukas syre och koldioxid och värme alstras, vilket påverkar miljön i skyddsrummet.
-
Får jag laga mat i skyddsrummet?
Du kan ta med mat som tål rumstemperatur och som inte behöver värmas.
-
Vad kan skyddsrummet skydda emot?
Ett skyddsrum kan stå emot tryckvåg och splitter, brand, joniserande strålning och bråte från raserade hus. Skyddsrummet har ett eget ventilationssystem för att stänga ute giftiga gaser och radioaktivt damm.
-
Vad är skillnaden mellan besiktning och kontroll av skyddsrum?
MSB genomför en besiktning endast när skyddsrummet är nybyggt, det vill säga en nybesiktning. Därefter sker tillsyner och kontroller. En tillsyn är en mindre genomgång, medan en kontroll är grundlig genomgång av skyddsrummet.
-
Hur ser utvecklingen av skyddsrum ut i framtiden?
Några nya skyddsrumsplatser har inte byggts i Sverige sedan 2002 och många av de skyddsrum som finns i dag behöver moderniseras. Hur behovet av skyddsrum ser ut utifrån dagens hotbild, om det ska byggas fler skyddsrum eller om nuvarande skyddsrum ska kompletteras med andra former av skydd ska utredas.
MSB, som har ett övergripande ansvar för landets skyddsrum, anser att befintliga skyddsrum ska bevaras i så stor utsträckning som möjligt, men ytterst är det riksdag och regering som beslutar om den framtida inriktningen.
Om du känner dig orolig
Vi lever i en tid med hot som kan skapa oro och osäkerhet. På krisinformation.se får du råd om hur du kan hantera din oro.