Beskrivning

Under våren 2018 var det torrt i markerna i stora delar av Sverige. Det blev den varmaste sommaren på drygt 200 år och de mest omfattande skogsbränderna i modern tid. EU gjorde sin största räddningsinsats någonsin. Det kom brandflyg från Italien, Frankrike och Portugal, norska helikoptrar, danska och finska brandmän, samt en konvoj med brandbilar från Polen för att undsätta oss. Den här sommaren blev också de avsiktliga bilbränderna en fortsatt följetong i så kallande ”utsatta områden”. Bilbränderna uppmärksammades stort i medierna och de boende i områdena var uppgivna. I denna surveyundersökning har kriskommunikation och förtroendet för myndigheter, politiker och medier prövats för att se hur innehållet i krismeddelanden påverkar på olika sätt. Förtroende är förutsättningen för krishantering och kriskommunikation. Varje myndighet och folkvald politiker måste vara förberedd på att hantera flera olika typer av kriser. Den som förvaltar ett förtroende måste också räkna med att ansvar utkrävs av medborgare, medier och andra politiker vid kriser. Svenskar har ett högt förtroende om man jämför med andra länder. Enligt forskningen är förtroendet också stabilt. Men vad händer med vårt förtroende när det inträffar en kris? I denna rapport angrips frågan utifrån ett kriskommunikationsperspektiv. Specifikt undersöks om texter som handlar om kriser påverkar allmänhetens syn på förtroende och ansvar. Påverkas t.ex. förtroendet för de nyhetsmedier som ofta rapporterar om sådana händelser? Anses myndigheter, politiker och människor själva lika ansvariga för krishanteringen, eller ses någon som mer ansvarig än någon annan? Dessa är några utav de frågor som undersöks i denna rapport. Surveyexperiment som genomfördes mellan december 2018 och januari 2019. Rapporten redovisar effekter av kriskommunikation på förtroende utifrån ett ansvarsperspektiv. Forskaren Lina M. Eriksson presenterar givande resultat från experimentet som har genomförts vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) vid Göteborgs universitet. Undersökningen ingår i forskningsprojektet Kriskommunikation och samhällsförtroende i det multipublika samhället (KRISAMS), som syftar till att undersöka relationen mellan kriskommunikation och samhällsförtroende. Kontaktperson: Henrik Olinder