Forskningsmiljöer inom området försörjningsberedskap

Ett viktigt steg i att utveckla Sveriges försörjningsberedskap är att involvera företag i arbetet med försörjningsberedskap. Företagen står för en stor del av landets försörjning av varor och tjänster. Därutöver står företagen för mycket av de materiella resurser som behövs vid kris och krig, och stora delar av den samhällsviktiga verksamheten är idag i privat ägo. Totalförsvaret är beroende av näringslivet för sin förmåga, och näringslivet behöver inkluderas i totalförsvarsplaneringen. Vid höjd beredskap behöver aktörerna inom totalförsvaret kunna förlita sig på att företag vars verksamhet är av vikt för totalförsvaret kan upprätthålla och säkerställa tillgång till sådana varor och tjänster (Prop. 2024/25:34).

Staten och näringslivet behöver utveckla en effektiv och ändamålsenlig privat-offentlig samverkan och etablerade samarbetsformer. Näringslivet och det offentliga behöver förstå varandra. Det offentliga behöver kunskaper om och förståelse för näringslivets förutsättningar, behov och utvecklingstrender. Det är samtidigt viktigt att näringslivet också förstår förutsättningarna i offentlig sektor. Därutöver behövs ekonomiska styrmedel och reglering.

En stark försörjningsberedskap är nödvändig för att nå målet för det civila försvaret. Förmågan att säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna är beroende av tillgång till nödvändiga varor och tjänster, möjligheterna att upprätthålla eller ställa om produktion samt skydda och distribuera nödvändiga varor och tjänster. Regeringen betonar att det vid krig eller krigsfara är viktigt med en uthållighet i produktions- och flödeskedjor, att näringslivet har förmåga att ställa om sin produktion och att det finns lagerhållna nödvändiga varor inklusive insatsvaror (Prop. 2024/25:34).
Som en del i uppbyggnaden av försörjningsberedskapen är det nödvändigt att kunna identifiera Sveriges behov av försörjningsviktiga varor och tjänster.

I syfte att stärka försörjningsberedskapen behövs kunskapsutveckling och forskning inom särskilt följande områden:

• Stat och marknad - Hur kan styrningen av försörjningsberedskapen vidareutvecklas, exempelvis inom finansiering, regelverk, mål och uppdragsstyrning, för att bättre integrera privat-offentliga perspektiv?
• Utveckling av metoder inom försörjningsanalys som visar flöden inom olika sektorer samt hur kritiska och strategiska produkter kan identifieras. Hur kan t.ex. ”Big data” analyser, AI och maskininlärning tillämpas för nationella försörjningsanalyser? Vilken dataintegrering kan göras till säkra GIS-lösningar för att kartlägga och visualisera sårbarheter och potentiella resurser? Vilka nya datakällor kan adderas till försörjningsanalysprocessen, inklusive internationella källor? Hur kan företag och branschorganisationer bidra ytterligare i detta arbete?
• Utveckling av principer och metoder för operativ prioritering inom områdena energi, livsmedel och dricksvatten, transporter, elektroniska kommunikationer samt läkemedel (MSB 2022).
• Juridiska frågor kring bl.a. statens möjligheter att ålägga privata aktörer att genomföra robusthetshöjande åtgärder, statligt stöd till investeringar som inte undergräver den fria konkurrensen, och moderna lagstöd för åtgärder inom försörjningsberedskap.
• Teknisk utveckling inom tillverkningsindustrin för att kunna upprätthålla och ställa om produktion för det civila försvarets behov, inklusive lösningar för flexibel omställning av produktion, t.ex. additiv tillverkning, samt utveckling för att skydda tillverkning och distribution av försörjningsviktiga varor och tjänster från såväl fysiska som digitala angrepp.
• Ekonomiskt försvar och försörjningsberedskap. Försvarsberedningen har föreslagit att det ekonomiska försvaret ska återupprättas och att försörjningsberedskapen är en viktig del av detta. (Ds 2023:34) Vad innebär en bredare syn på försörjningsberedskap som även omfattar ekonomiskt försvar, dvs exportvärden, samhällsekonomi och sysselsättning? Vilka verktyg behöver utvecklas inom utrikeshandeln för ett modernt ekonomiskt försvar? Hur hanteras denna fråga internationellt, exempelvis inom EU eller i andra relevanta västländer?
• Lager och logistik - sammanhängande koncept, smarta lösningar, koppling till grön omställning och cirkularitet. Hur kan kostnadseffektiva och säkra beredskapslager se ut i morgondagens samhälle och hur kan dessa förenas med moderna logistikflöden och marknader?

Extrema väderhändelser och klimatförändringar förstärker utmaningarna med att säkerställa en god försörjningsberedskap genom att skapa nya sårbarheter nationellt och orsaka nya säkerhetsrisker globalt. Genom de kritiska beroenden som finns mellan olika sektorer såväl nationellt som internationellt så kan klimatets påverkan inom en sektor sprida sig till annan sektor samt över landsgränser. Sverige är i hög grad beroende av import och export. Störningar i försörjnings- och logistikflöden från våra grannländer och andra stater riskerar att påverka Sveriges förmåga att upprätthålla försörjningen (MSB 2021). Ökad kunskap behövs över hur klimatet kan påverka försörjningssäkerheten i Sverige bland annat genom störningar i globala handelsflöden men också rörande vilka gränsöverskridande beroenden som finns.

Det kraftigt försämrade säkerhetspolitiska läget och klimatförändringarnas konsekvenser har t.ex. påtagligt ökat säkerhetshoten mot Sveriges livsmedelsförsörjning. Livsmedel används mer frekvent som geopolitiskt påtryckningsmedel och klimatförändringarna påverkar förmågan att producera mat i Sverige. Förmågan att kunna producera mat i ett läge med marknadsstörningar eller när försörjningskedjor bryts är centralt för samhällets motståndskraft. Försvarsberedningen konstaterar att ökad försörjningssäkerhet för livsmedelsproduktionen är ett sätt att öka Sveriges beredskap (Ds 2023:34). Mer kunskap behövs därför rörande hur klimatet kan påverka livsmedelsproduktion, distribution och lagerhållning.
Mer kunskap behövs även rörande hur klimatet kan påverka försörjningsberedskapen kopplat till transporter, energiförsörjning, elektroniska kommunikationer, samt distribution av dricksvatten och läkemedel.

I klimatförändringarnas fotspår har intresset för Arktis stigit på den säkerhetspolitiska dagordningen. De snabba klimatförändringarna har gjort Arktis naturresurser mer tillgängliga och intressanta för kommersiella aktörer, samt skapat förväntningar om ökad framkomlighet på farlederna till havs. I takt med att regionens strategiska och ekonomiska betydelse ökat för såväl arktiska som icke-arktiska stater kan motsättningarna i regionen komma att öka. I Sveriges strategi för den arktiska regionen framhåller regeringen att intresset för stora naturresurser såsom mineraler, olja och gas, kan få omfattande säkerhetspolitiska konsekvenser (Regeringskansliet 2020). När säkerhetsriskerna i området norr om polcirkeln ökar behöver den svenska civila beredskapen för regionen anpassas.

Klimatförändringens smältande isar innebär samtidigt ett antal potentiella fördelar för den civila beredskapen, till exempel genom nya tänkbara transportvägar och leveranskedjor för försörjningsberedskap. Ökad kunskap behövs rörande hur svensk försörjningsberedskap påverkas av utvecklingen i Arktis, bland annat vad gäller nya transportvägar, klimatrisker, och tillgång till naturresurser.

I syfte att stärka försörjningsberedskapen behövs kunskapsutveckling och forskning inom bland annat följande områden:

• Hur kan extrema väderhändelser och klimatförändringar i Sverige påverka försörjningsberedskapen och vilka åtgärder krävs för att minska konsekvenserna?
• Hur kan klimatet påverka försörjningssäkerheten i Sverige bland annat genom störningar i globala handelsflöden men också hur det kan påverka andra gränsöverskridande beroenden?
• Hur kan klimatet påverka livsmedelsproduktion, distribution och lagerhållning?
• Hur kan klimatet påverka försörjningsberedskapen kopplat till transporter, energiförsörjning, elektroniska kommunikationer, samt distribution av dricksvatten och läkemedel?
• Hur kan svensk försörjningsberedskap påverkas av utvecklingen i Arktis, bland annat vad gäller nya transportvägar, klimatrisker, och tillgång till naturresurser?

Forskningsmiljöerna ska etableras och utvecklas i samarbete mellan forskare och behovsägare för att stärka Sveriges försörjningsberedskap. MSB finansierar forskningsmiljöer som består av en eller flera akademiska parter (svenska högskolor, universitet eller forskningsinstitut) och minst en behovsägare (från svenskt näringsliv, offentlig sektor och/eller civilsamhälle). MSB kan inte vara en part i ansökan som behovsägare men kan ingå i en referensgrupp.

En svensk högskola/universitet/forskningsinstitut ska vara huvudsökande organisation och därmed medelsförvaltare. Eventuell(a) medsökande organisation(er) består av svenska högskolor, universitet eller forskningsinstitut.

Huvudsökande forskare är föreståndaren för den aktuella forskningsmiljön som ska vara anställd vid den huvudsökande organisationen under avtalsperioden. Föreståndaren ska vara disputerad och ha en aktivitetsgrad motsvarande 15-60 procent av en heltidstjänst. En biträdande föreståndare kan tillsättas inom ramen för denna aktivitetsgrad. Forskningsmiljöns föreståndare ansvarar för forskningsmiljöns löpande verksamhet.

Medverkande forskare är forskare med doktorsexamen (ej doktorander) vars vetenskapliga kompetens kommer att vara avgörande för forskningsmiljöns verksamhet. Medverkande forskare ska vara anställda vid den huvudsökande organisationen eller medsökande organisation(er) under avtalsperioden.

MSB ställer krav på medfinansiering om totalt 30 procent (se avsnitt ”Budget och kostnader relaterade till forskningsmiljön”). MSB finansierar endast forskningsmiljöns akademiska parter. Behovsägare finansierar själva sin medverkan.

En överenskommelse tecknas mellan medelsförvaltaren och MSB i samband med att ansökan om forskningsmiljö beviljas.

En målsättning med MSB:s satsningar på forskningsmiljöer är att i samarbete med behovsägare skapa användbara forskningsresultat och bidra med nya lösningar, tillämpningar och mervärde för behovsägare inom området. Forskningsmiljön ska vid uppstart ta fram en årlig plan för kommunikation och nyttiggörande. Denna vägleder aktiviteter för att sprida och tillgängliggöra forskningsresultat internt och externt, liksom aktiviteter som underlättar att forskningsresultat kommer behovsägarna och samhället till konkret nytta.

En kommunikatör eller en resurs med motsvarande erfarenhet och uppdrag (30–50 procent aktivitetsgrad) ska anställas vid huvudsökande organisation under avtalsperioden med ansvar att driva och samordna arbetet med kommunikation och nyttiggörande. CV ska bifogas ansökan.

Beviljade forskningsmiljöer förväntas delta vid kommunikation och nyttiggörandeaktiviteter på begäran av MSB, som t.ex. webinarier eller konferenser. Forskningsmiljöerna bjuds även in till nätverksträffar med andra MSB-finansierade forskningsmiljöer för att stärka kunskapsutbytet mellan forskare och olika aktörer inom beredskapssystemet.

Forskningsmiljöerna ska bidra med löpande forskningsresultat och kunskapsutveckling under avtalsperioden. Förväntade leveranser till MSB inkluderar faktablad, verksamhets- och slutrapport, webinarier/seminarieserier/workshops samt en avslutande konferens i forskningsmiljöns regi, kunskapsöversikter eller annan form av omvärldsbevakning baserat på forskningsmiljöernas verksamhet som är av relevans för akademi och behovsägare, samt att forskningsmiljön fungerar som en expertinstans/dialogpartner för MSB vid behov. Utöver detta förväntas forskningsmiljöerna bidra till resultat och leveranser i linje med utlysningens målsättningar.

Publikationer som publiceras på MSB:s hemsida behöver vara tillgänglighetsanpassade enligt krav i lagen (2018:1937) om tillgänglighet till digital offentlig service (DOS).

Forskningsmiljöer styrs genom verksamhetsplaner och planer för kommunikation och nyttiggörande som årligen fastställs av en styrgrupp.

En rådgivande referensgrupp ska knytas till forskningsmiljön och bestå av forskare och behovsägare som är tänkta användare av forskningsresultaten. Kostnader för resa och logi för behovsägare i referensgruppen ska ingå i forskningsmiljöns budget.

Om ansökan omfattar en redan etablerad centrumbildning eller dylikt med tillhörande styrelse behöver projektbeskrivningen inkludera en redogörelse för aktuella styrprocesser med hänvisning till universitetets instruktion.

Beslut om beviljade medel beräknas kunna fattas 15 maj 2025.

Preliminärt datum för projektstart är 1 juli 2025.

MSB:s formella krav på forskningsansökningar till utlysningen är följande:

• Ofullständig ansökan beaktas ej.
• MSB kan ej ge bidrag till ekonomiska verksamheter. Om ett forskningsinstitut ingår i en forskningsmiljö måste verksamheten bedrivas inom institutets icke-ekonomiska verksamhet.
• Huvudsökande forskare (föreståndaren) kan bara registrera en ansökan om medel i utlysningen, men kan ingå som medverkande forskare i flera ansökningar.
• Föreståndaren kan vid ansökningstillfället ha löpande projektbidrag från MSB, dock ej som ansvarig forskare för en pågående MSB-finansierad forskningsmiljö. Föreståndarens totala lön, fördelat över projekten, ska ej överskrida 100 procent finansiering.
• Forskare i medsökande organisationer ska arbeta minst 10 procent av en heltidstjänst i forskningsmiljön under avtalsperioden.
• Ansökan ska inkludera intyg som (1) styrker den huvudsökande organisationens värdskap och medfinansiering (2) styrker icke-akademiska behovsägarnas medverkan och medfinansiering. Se avsnittet ”obligatoriska bilagor”.
• Samtliga forskare som medverkar i ansökan måste godkänna hantering av personuppgifter i enlighet med GDPR.

Skatteverkets definition på ekonomiska verksamheter

Bidrag kan sökas för max 25 MKR (5 MKR/år) under en 5-årsperiod med start hösten 2025. En successiv ökning av MSB:s finansiering kan ske under de första två åren, i takt med exempelvis anställning av doktorander.

Finansieringen av forskningsmiljön kan förlängas med ytterligare 3 år. Därefter upphör MSB:s finansiering. År 4 genomförs en utvärdering, som ligger till grund för beslut om förlängning. Under förlängningsperioden fasas MSB:s finansiering ut och blir successivt lägre från år 6 till 8.

Budget för forskningsmiljön bifogas i MSB:s budgetmall i Excel (se under ”Obligatoriska bilagor”). Budgeten ska redogöra för hur medel planeras att användas per verksamhetsår. Huvudsökande organisation registrerar budget för huvudsökande och medsökande organisationer.

Forskningsmiljöns totala budget ska specificeras, inklusive sökt bidrag från MSB och medfinansiering från huvudsökande och medsökande organisationer samt behovsägare.

Beviljade medel förväntas betalas ut med start i oktober 2025. Därefter sker rekvirering och utbetalning av projektmedel två gånger per år. 10 procent av den totala beviljade summan hålls inne sista året till dess att forskningsmiljöns forskningsresultat slutredovisats.

Medfinansiering

MSB ställer krav på medfinansiering om totalt 30 procent. Lärosäten eller forskningsinstitut ska bidra med minst 20 procent av den totala finansieringen (5 MKR). Andra offentliga eller privata aktörer ska bidra med ytterligare minst 10 procent (2,5 MKR) i ekonomiska bidrag och/eller in-kind (t ex arbetstid, infrastruktur eller andra resurser). Intyg som stödjer medfinansiering från respektive part ska bifogas ansökan.

Ansökningar med ett sökt belopp eller omfattning i tid som inte ligger inom ramarna för utlysningen eller inte når upp till lägsta nivån av medfinansiering kommer att avslås av MSB i tidigt skede och inte gå vidare till granskning.

Stödberättigande kostnader

MSB finansierar endast ansökans akademiska parter, d v s huvudsökande och medsökande organisationer (högskolor, universitet eller forskningsinstitut). Behovsägare (från näringsliv, offentlig sektor och/eller civilsamhälle) finansierar själva sin medverkan.

MSB ger full kostnadstäckning för direkta och indirekta kostnader kopplat till forskningsmiljön, dock maximalt upp till 25 MKR per forskningsmiljö.

Medel ges ej till ekonomiska verksamheter. Kostnaderna ska kopplas till uppbyggnaden av forskningsmiljön, liksom till löpande forsknings-, kommunikations- och nyttiggörandeaktiviteter.

Stödberättigande kostnader ska vara uppkomna inom projekttiden, ska vara faktiska och kunna styrkas och ha uppkommit hos lärosätet/institutet. Ansökan får inte omfatta kostnader för ändamål som redan är finansierade av MSB eller andra forskningsfinansiärer. Eventuella överlappande kostnader kan påverka det beviljade bidragsbeloppet eller utgöra ett skäl för avslag.

Direkta kostnader – löne- och resekostnader för föreståndare, forskningsaktiva disputerade forskare och doktorander, samt forskningskommunikatör eller motsvarande. Sociala avgifter ska vara inkluderade i lönekostnaderna. MSB beviljar medel för årliga löneökningar och för doktorander tillåts löneökning i enlighet med eventuell lönestege. Heltidslön till doktorander kan beviljas för upp till fyra år, men doktoranders institutionstjänstgöring finansieras ej av MSB. Medel kan användas för aktiviteter för forskningskommunikation och nyttiggörande som är direkt kopplade till forskningsmiljöns verksamhet. I budgeten ska även kostnader för resa och logi för behovsägare i referensgruppen ingå (max 10 000 kr/år). Forskningsmiljön står dock för sina egna kostnader i samband med referensgruppsmöten.

Indirekta kostnader – overheadkostnader som delas med verksamheter inom organisationen såsom administration, IT och lokalkostnader. Universitet, högskolor och forskningsinstitut får göra påslag för indirekta kostnader enligt den fullkostnadsprincip som de tillämpar. Ange aktuell procentsats för OH-påslag som används av lärosäte/institut.

Det är viktigt att notera att alla handlingar som kommer in till MSB är offentliga. Om en ansökan bygger på forskning som är helt eller delvis skyddad av sekretess måste ansökan formuleras på ett övergripande vis så att sekretesskyddade uppgifter inte riskerar att röjas.

Eftersom denna utlysning rör civilt försvar är informationssäkerhetsarbetet av stor vikt. Den information som skapas och hanteras inom forskningsmiljön behöver informationsklassas av medverkande så att informationen får det skydd den är i behov av. Det handlar exempelvis om sekretessbelagda eller säkerhetskyddsklassificerade uppgifter som kräver särskilda säkerhetsåtgärder.

Det är föreståndaren som är ansvarig för att tillse att etikprövning görs i de fall det behövs. Det bör framgå i ansökan om etikprövning är aktuell och hur den ska genomföras.

• Forskningsmiljöns titel
• Start och slutdatum för forskningsmiljön
• Sökt totalbelopp

Fyll i uppgifter om huvudsökande forskare (forskningsmiljöns föreståndare). Föreståndaren ska vara anställd vid den huvudsökande organisationen under avtalsperioden. CV ska bifogas som bilaga till ansökan (se vidare instruktion under ”Obligatoriska bilagor”).

Ange forskningsmiljöns inriktning utifrån utlysningens två inriktningar. Beskriv kortfattat forskningsfronten, forskningsmiljöns syfte och problemställning, relevans, mål och metoder, förväntad effekt, målgrupper samt kommunikation.

Medverkande forskare är forskare med doktorsexamen (ej föreståndare eller doktorander) vars vetenskapliga kompetens kommer att vara avgörande för forskningsmiljöns verksamhet. Medverkande forskare ska vara anställda vid det huvudsökande lärosätet/forskningsinstitutet eller ett/flera medsökande lärosäten/forskningsinstitut under avtalsperioden.
Registrera även uppgifter för en kommunikatör eller en resurs med motsvarande erfarenhet och uppdrag (30-50 procent aktivitetsgrad) som ska vara anställd vid huvudsökande eller medsökande organisation under avtalsperioden.

• CV bifogas för samtliga medverkande forskare (inkl. ev. biträdande föreståndare) som kommer att ingå i forskningsmiljön med minst 10 procent aktivitetsgrad.
• Varje CV ska vara max 2 sidor och inkludera de 5 mest relevanta publikationerna för forskningsmiljöns inriktning samt beskrivning av max 3 exempel på tillämpning och nyttiggörande av forskningresultat i tidigare projekt.
• CV för kommunikatör eller motsvarande resurs (max 2 sidor), inklusive dokumenterad erfarenhet av arbete med nyttiggörande av forskningsresultat och forskningskommunikation.
• CV för föreståndare bifogas senare under rubriken ”Obligatoriska bilagor”.

Varje bilaga ska kompletteras med en kort beskrivning av vad bilagan innehåller. Följande bilagor ska komplettera ansökan:

1. Projektbeskrivning

Läs nedanstående instruktion samt utlysningens syfte och inriktning noga. Tänk på att ansökan ska specificera en projektbeskrivning för fem år men att den också kan ta höjd för ett längre tidsperspektiv.

Projektbeskrivningen ska omfatta max 14 sidor. Observera att projektbeskrivning ska innehålla följande rubriker med tillhörande kriterier: Forskningsmiljöns vetenskapliga bidrag, syfte och mål, Nyttiggörande och kommunikation, Genomförande samt Projektorganisation. Ordningen på rubrikerna är obligatorisk, medan underliggande kriterier i punktform kan beskrivas i lämplig ordning.

Forskningsmiljöns vetenskapliga bidrag, syfte och mål (max 4 sidor)

• Problemformulering, behov och relevans - Formulera forskningsmiljöns övergripande problemställning(ar). Beskriv behovet av forskningsmiljön i relation till de samhällsutmaningar som beskrivs i utlysningens inriktning. Vilka problem och utmaningar kan forskningsmiljön bidra till att lösa? Vilket vetenskapligt nytänkande medför forskningsmiljön?
• Syfte och mål – Beskriv övergripande forskningsmiljöns syfte och mål, relatera detta till utlysningens syfte, målsättningar och inriktning.
• Forskningsfront - Beskriv den forskning och kunskap som ligger till grund för forskningsmiljön (state-of-the-art).
• Teori och metoder - Beskriv kortfattat centrala teorier och metoder/metodologier som kommer att tillämpas för att nå forskningsmiljöns mål. Är köns-, genus- och mångfaldsperspektiv relevanta för projektet? Beskriv och motivera i så fall på vilket sätt dessa perspektiv kommer att användas.
• Befintlig(a) forskningsmiljö(er) - Motivera behovet samt mervärdet av forskningsmiljön i relation till tidigare och eventuellt pågående forskningssatsningar/miljöer.
• Långsiktig kunskapsuppbyggnad – Beskriv hur miljön bidrar till en långsiktig kunskaps- och kompetensuppbyggnad inom forskningsområdet.

Nyttiggörande och kommunikation (max 4 sidor)

• Målgrupper – Beskriv vilka sektorer/verksamheter/funktioner/aktörer i samhället som kan dra nytta av forskningsmiljöns resultat.
• Förväntade resultat och effekter – Ge exempel på hur förväntade resultat kan komma till användning och bidra med nya lösningar/tillämpningar/ förmågor/nyttor för behovsägare inom området försörjningsberedskap (t ex utbildningar, metodutveckling, framtagande av prototyper). Beskriv även vilka möjligheter och hinder som finns för nyttiggörande av resultat.
• Leveranser – Lista planerade leveranser utifrån utlysningens krav (se ”Förväntade leveranser” ovan) samt förväntade resultat och effekter.
• Spridning av forskningsresultat – Beskriv övergripande målsättningar för forskningsmiljöns vetenskapliga spridning av forskningsresultat och användningen av open access för publicering.
• Utbildning – Beskriv kortfattat hur forskningsmiljön kan bidra till utbildningsverksamhet för involverade lärosäten/institut samt behovsägare (grund- och forskarutbildning samt utbildning för yrkesverksamma).
• Internationella samarbeten och forskningsaktiviteter –Beskriv hur miljön kan bidra till målsättningen om att utveckla samarbeten i en internationell kontext.

Genomförande (max 2 sidor)

• Tidsplan – Formulera en översiktlig tidsplan, inklusive miljöns uppbyggnad, leveranser och resultat. Beskriv hur olika uppgifter fördelas över tid/arbetstid och kopplingen till forskningsmiljöns olika roller. Beskriv även hur forskningsmiljön ska gå mot att bli mer bärkraftig och konkurrenskraftig genom en ökad grad av självfinansiering över tid.
• Forskarmobilitet – Beskriv eventuell forskarmobilitet, t ex mellan akademi, näringsliv, offentlig sektor, civilsamhälle eller internationella forskarutbyten.
• Säkerhetsskydd – Redogör för hur forskningsmiljön kommer att integrera säkerhetsskydd i sin verksamhet (se länk). Hur kommer eventuell säkerhetskänslig information att hanteras? Hur kommer forskningsmiljön beakta riktlinjer för ansvarsfull internationalisering? ( se länk)Vilka risker kan identifieras och förebyggas?

Säkerhetsskyddslagen på riksdagens webbplats

Publikation: Ansvarsfull internationalisering på Universitets- och högskolerådets webbplats

• Etik – Beskriv om och hur etikprövning kan bli aktuell inom forskningsmiljön samt hur den i så fall ska genomföras.
  Projektorganisation (max 2 sidor)
• Rollbeskrivning - Beskriv hur forskningsmiljöns nyckelpersoner (föreståndare, forskare, kommunikatörer eller motsvarande) kommer att bidra till att genomföra forskningsmiljöns mål och leveranser. Inkludera aktivitetsgrad, senioritet och/eller funktion i forskningsmiljön. Beskriv hur de olika rollerna förhåller sig till varandra samt hur de kopplas till forskningsmiljöns styrning och samverkan.
• Doktorander och post-doktorer – Redogör för hur unga forskare (doktorander, industridoktorander och postdoktorer) kommer att medverka i forskningsmiljön och i vilken omfattning.
• Samverkan - Beskriv de icke-akademiska parternas roll i forskningsmiljön, vilken funktion får behovsägarna och hur ska de integreras i miljöns arbete? Hur ska samverkan utformas?
• Styrning – Redogör för hur en styrgrupp och referensgrupp kan bidra till forskningsmiljöns verksamhet och hur de ska formeras. Om forskningsmiljön bygger på en befintlig centrumbildning/forskningsmiljö, beskriv hur tillkommande grupper kan knytas till dess nuvarande styrning.
• Jämställdhet och mångfald - Redogör för hur forskningsmiljön kan byggas upp för att eftersträva en jämn könsfördelning och inkludera forskare och behovsägare med olika bakgrunder och erfarenheter.

Referenslista (max 2 sidor)

2. CV för huvudsökande

Inkludera CV-uppgifter för forskningsmiljöns föreståndare som har relevans för forskningsmiljöns inriktning, med fokus på utbildning, arbetslivserfarenhet och meriter.

• CV:n ska styrka kompetens och erfarenhet av projektledarskap inför rollen som föreståndare och ansvar för att driva forskningsmiljöns löpande verksamhet.
• CV:n ska vara max 5 sidor och inkludera de 10 mest relevanta publikationerna för forskningsmiljöns inriktning samt beskrivning av max 3 exempel på tillämpning och nyttiggörande av forskningresultat i tidigare projekt.

3. Budget

Budgeten ska skrivas i MSB:s budgetmall. I budgeten ingår bland annat lönekostnader, OH-kostnader, kostnader för resor och kostnader för kommunikation. Budgeterade kostnader specificeras för huvudsökande och medsökande organisationer. Medfinansiering specificeras för respektive part, inklusive behovsägare.

Budgetmall ”mall budget forskningsmiljöer MSB” 

4. Intyg

Följande intyg ska bifogas ansökan:

1. Intyg från huvudsökande organisation (universitet/högskola/forskningsinstitut) som:

• styrker värdskapet och bekräftar forskningsmiljöns prioritet och relevans för organisationen samt intygar att huvudsökande organisation kan ta emot forskningsbidraget vid ett beviljande,
• styrker lärosätets/forskningsinstitutets ekonomiska medfinansiering och dess omfattning,
• intygar att nödvändiga resurser ställs till förfogande under avtalsperioden,
• undertecknas av rektor eller motsvarande.

2. Skriftliga stödbrev (”Letter of Intent”) från icke-akademiska behovsägare som:

• intygar att forskningsmiljön är väl förankrad i ledningen,

• visar att behovsägaren stöttar forskningsmiljöns verksamhet och att det finns ett aktivt och långsiktigt deltagande i forskningsmiljöns verksamhet under avtalsperioden,
• styrker behovsägarens medfinansiering (ekonomiskt och/eller in-kind) och dess omfattning,
• undertecknas av behörig chef.

Ange uppgifter om pågående och avslutade projekt med MSB-finansiering samt motsvarande projekt hos annan finansiär.