Forskningsområden

Inom detta forskningsområde är individen och allmänheten i fokus i arbetet med att åstadkomma ett säkrare samhälle. Det omfattar frågor som har med att förebygga och hantera olyckor, kris och krig. Forskning inom området kan till exempel innehålla aspekter av perception – hur vi tar emot och bearbetar information, förtroende, beteende samt utveckling av stödjande strukturer, hjälpmedel och åtgärder. Även risk- och krisinformation, social oro och säkerhet i offentlig miljö ingår.

Området handlar om samhällsviktiga verksamheter, kritiska infrastrukturer och flöden samt att säkerställa samhällets funktionalitet. Men också om hur vi kan skapa ett robust samhälle i relation till klimatförändringar och naturolyckor. Många faktorer i samhällsutvecklingen, inte minst globaliseringen och integreringen av kritiska system, bidrar till ett ökande antal beroenden inom och mellan verksamheter och flöden. Dessa beroenden behöver kartläggas och väcker frågor som ansvar, styrning och kontroll. En annan fråga som är viktigt för området är systemperspektivet. Hur hänger samhället ihop? Vilka faktorer, flöden och strukturer samverkar med varandra? På vilka sätt sker det? Och med vilka följdverkningar?

Detta område belyser en komplex hotbild som samhället ska förberedda sig för och hantera. Det gäller till exempel det säkerhetspolitiska läget och den planering inför krigsfara och krig som har återupptagits i Sverige. Ett annat exempel är gränsöverskridande hot och risker som klimatförändringarnas konsekvenser, smittsamma sjukdomar, organiserad brottslighet och teknikutveckling som möjliggör för länder och aktörer som vill påverka Sverige att välja andra metoder än väpnade angrepp för att nå politiska mål. Några av forskningsfrågorna är: försörjningsberedskap; svensk förvaltnings organisering och styrningsprinciper mellan lokal, regional och central nivå; strukturer och metoder för samverkan och ledning; författningsberedskap; övningar.

Detta område handlar bland annat om forskning om cyberfysiska system – de system som ser till att samhällets viktiga tjänster fungerar, som elförsörjning, finanssystem med flera. Ett annat område handlar om den distribuerade datorkraft som sker med ”sakernas internet”, vilka kan användas för skadlig verksamhet. MSB anlägger ett allriskperspektiv, det betyder att det inte bara handlar om antagonistiska cybersäkerhetsrelaterade hot, utan även exempelvis bristande policy och regelefterlevnad, bristande säkerhetskultur och andra aspekter som kan medföra bristande funktionalitet i våra viktiga samhällssystem.

Ett av samhällets grundläggande ansvar är skydd mot brand, andra olyckor än brand och farliga ämnen. Kunskapsutvecklingen inom forskningsområdet ska bidra till att stärka samhällets skydd och förmågan att förebygga, förhindra och hantera olyckor och kriser. Inom räddningstjänstområdet kan forskning stödja utvecklingen av innovationer i form av nya tekniska lösningar och metoder för effektivare räddningsinsatser. Forskningen kan även bidra till att möta kraven på att utveckla förebyggande och långsiktiga insatser, exempelvis med fokus på räddningstjänstens roll inom det civila försvaret, eller hanteringen av ett ökat antal naturolyckor, såsom översvämningar och skogsbränder, till följd av klimatförändringarna.