Säkerhetsrådgivare
Verksamheter som lämnar farligt gods till någon annan för transport eller transporterar farligt gods (inklusive lastar eller lossar) ska ha en eller flera säkerhetsrådgivare.
På den här sidan
Skyldigheten att ha en säkerhetsrådgivare framgår av 11 § lagen (2006:263) om transport av farligt gods (LFG). Där anges bland annat att den vars verksamhet omfattar transporter av farligt gods ska ha en eller flera säkerhetsrådgivare.
Detsamma gäller den som till någon annan lämnar farligt gods för transport. I 3 § LFG anges att med transport avses förflyttning av farligt gods med transportmedel samt sådan lastning, lossning, förvaring och annan hantering som utgör ett led i förflyttningen.
I Sverige gäller kravet på att ha en säkerhetsrådgivare för samtliga transportslag, det vill säga väg, järnväg, sjö och luftfart. Reglerna gäller för både fysiska och juridiska personer, inklusive myndigheter.
MSB har i föreskrifter om säkerhetsrådgivare för transport av farligt gods (MSBFS 2015:9) meddelat undantag från reglerna om krav på säkerhetsrådgivare.
Sammanfattningsvis kan man alltså säga att kravet gäller de verksamheter som transporterar farligt gods och de som lämnar farligt gods för transport under förutsättning att något undantag i 3 § MSBFS 2015:9 inte är tillämpligt.
Östersjöavtalet är ett avtal som syftar till att underlätta transport av farligt gods som sker med ”ro-ro” fartyg i Östersjön. Dessa transporter förutsätter kunskaper om både ADR/RID och de speciella krav som gäller för sjötransporten. Den som avsänder eller transporterar farlig gods till sjöss ska därför ha en säkerhetsrådgivare som är examinerad för sjötransporter, oavsett om transporten sker enligt Östersjöavtalet eller IMDG-koden.
Ansvar och uppgifter för säkerhetsrådgivare
Säkerhetsrådgivaren ska under verksamhetsledningens ansvar se till att farligt gods avsänds och transporteras under bästa möjliga säkerhetsförhållanden.
Säkerhetsrådgivaren ska vara ett instrument för verksamhetsledningen att åstadkomma hög säkerhet vid transport av farligt gods, bland annat genom att se till att bestämmelserna för transport av farligt gods uppfylls.
Säkerhetsrådgivarens ansvar och uppgifter kan utföras av företagsledaren eller av en eller flera anställda. Uppgifterna kan också utföras av en säkerhetsrådgivare som inte tillhör verksamheten.
Det är viktigt att säkerhetsrådgivaren har kunskap om verksamheten för att kunna upprätta ändamålsenliga rutiner och instruktioner, rapportera om inträffade olyckor och tillbud samt sammanställa årsrapport om verksamheten avseende transport av farligt gods.
-
Exempel på uppgifter som syftar till förebyggande åtgärder
- Se till att bestämmelserna i lagen om transport av farligt gods och föreskrifter som meddelats med stöd av lagen följs.
- Ge verksamheten råd i frågor som rör transport av farligt gods.
- Identifiera farligt gods som lämnas för transport eller transporteras.
- Följa de särskilda krav som gäller för transportmedel och utrustning för transport av farligt gods, när sådana ska anskaffas.
- Säkerställa att berörd personal har tillräcklig utbildning och att den finns dokumenterad.
- Säkerställa att de handlingar och den säkerhetsutrustning som ska medföras i transportmedlet motsvarar gällande bestämmelser.
- Utarbeta rutiner i samband med inköp och underhåll av utrustning.
- Öka medvetenheten hos personalen om farorna vid transport, lastning eller lossning av farligt gods.
- Kunna agera snabbt och effektivt vid eventuella olyckor eller tillbud under transport, lastning eller lossning av farligt gods.
- Förhindra nya olyckor, tillbud eller allvarliga regelöverträdelser.
- Säkerställa att det finns en uppdaterad skyddsplan enligt kraven i ADR-S och RID-S.
Att utse säkerhetsrådgivare
Syftet med kravet på att ha en eller flera säkerhetsrådgivare är att säkerhetsrådgivaren ska tillföra verksamhetsutövaren säkerhetskompetens och därmed öka säkerheten vid transporter av farligt gods.
Uppgiften att vara säkerhetsrådgivare kan utföras av företagsledaren eller någon anställd. Ett annat alternativ är att anlita en extern person för uppdraget. Kravet på säkerhetsrådgivare kan dock inte avtalas bort. Det är en fråga som måste avgöras från fall till fall beroende på vem som gör vad och i vilken grad verksamheten är involverad i transporten.
De verksamheter som omfattas av kravet på att ha en säkerhetsrådgivare ska meddela till MSB vem eller vilka säkerhetsrådgivare som de har utsett.
Läs mer om hur anmälan till säkerhetsrådgivarregistret sker
Vilka aktörer ska ha säkerhetsrådgivare?
I Sverige gäller kravet på att ha säkerhetsrådgivare för samtliga transportslag, det vill säga väg, järnväg, sjö och luft. Reglerna gäller för både fysiska och juridiska personer, inklusive myndigheter.
Läs mer om vilka aktörer som ska ha säkerhetsrådgivare
Hur man blir säkerhetsrådgivare
För att kunna arbeta som säkerhetsrådgivare för ett företag eller verksamhet måste du ha genomfört en examination med godkänt resultat. En avgift per prov för varje behörighet och transportslag tas ut.
I Sverige är MSB ansvarig för examination av säkerhetsrådgivare. Examinationen sker i Karlstad.
Examinationen ska visa på att du har kunskaper om
- risker förenade med transport av farligt gods,
- lagar, förordningar och föreskrifter som gäller för de transportslag som omfattas av examinationen,
- de uppgifter och ämnesområden som säkerhetsrådgivaren ansvarar för enligt gällande föreskrifter.
Provet omfattar de ämnesområden som anges i bilaga 1 till MSB:s föreskrifter om säkerhetsrådgivare, MSBFS 2015:9.
De transportrelaterade frågorna är anpassade till det eller de transportslag som examinationen omfattar.
Det finns inga formella krav på särskild utbildning för att få genomföra examinationen. Däremot rekommenderar MSB dig att gå en utbildning för att få en genomgång av hela ämnesområdet och en fördjupning i viktiga delar.
Det finns flera utbildningsorganisationer som erbjuder utbildning. Kontakta din branschorganisation eller sök på internet för närmare information om utbildningsanordnare.