CBRNE-strategi
Det handlar om allt från olyckor med kemikalier i vardagen till hot om och användning av massförstörelsevapen. Det handlar om Sveriges beredskap för krig och kris, och allas vår förmåga att samarbeta när det värsta händer. Om allt från lokalt räddningsarbete till Sveriges engagemang i internationell säkerhet.
Det här är Sveriges CBRNE-strategi. Den ska bidra till att alla som arbetar inom offentlig sektor, näringslivet och även frivilliga aktörer får bättre förutsättningar och stärkt förmåga att skydda vårt samhälle. Genom att stärka beredskapen inför oönskade händelser med farliga ämnen kan vi verka för att samhällsviktig verksamhet fungerar även vid sådana händelser.
Publikation
CBRNE-strategi – För en stärkt beredskap
MSB2197, 2023
Detta är Sveriges CBRNE-strategi. Den ska bidra till att du, ni, vi som arbetar inom offentlig sektor, näringslivet och även frivilliga aktörer får bättre förutsättningar och stärkt förmåga att skydda...
Ladda ner en presentation om strategin
CBRNE-området är brett, och berör många. Kanske uppfattar få att de ”arbetar med CBRNE”. Men många gör det, eller behöver göra det, som en del av sina arbeten inom vitt skilda arbetsområden. Kanske arbetar du som chef i en räddningstjänstorganisation eller som beredskapshandläggare, med smittskydd eller dricksvattenförsörjning? Då har du ett viktigt perspektiv att bidra med, och en roll i att förverkliga denna strategi, tillsammans med oss andra, även om våra vägar mot strategins mål kan se olika ut. Bekanta dig gärna med strategin och fundera över din egen organisations roll och ansvar.
Vi samlas alla kring strategins tre mål enligt bilden nedan:
-
CBRNE som en del i den pågående utvecklingen av totalförsvaret och den civila beredskapen
Nationellt pågår ett intensivt arbete med att utveckla det svenska totalförsvaret. Det gäller både att utveckla planeringsprocesserna och att öka samhällets förmåga att förebygga och hantera fredstida krissituationer, krigsfara och ytterst krig.
Förmågan skapas i hela samhället, hos myndigheter, kommuner, regioner, företag och frivilliga aktörer. Totalförsvaret och krisberedskapen ska vara ömsesidigt förstärkande
I och med lagstiftning som trädde i kraft hösten 2022 inrättades tio beredskapssektorer på central nivå och sex civilområden på högre regional nivå.Systemet som helhet riktar sig till olika aktörer med olika ansvarsområden, från lokal nivå upp till internationell nivå.
MSB driver från och med 2023 en process för en sammanhängande planering inom civil beredskap (innefattar både civilt försvar och krisberedskap), som synkroniserar med planeringsprocessen för totalförsvaret. Kommunernas och regionernas arbete med beredskapsutveckling styrs också genom överenskommelser mellan Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och staten.
-
Hur hänger CBRNE ihop med krisberedskap, civilt försvar och totalförsvar?
Många aktörer bidrar på olika sätt till samhällets förmåga inom CBRNE-området, som är komplext och omfattar händelser från olyckor i fredstid till de utmaningar som höjd beredskap och krig kan medföra.
Det är särskilt viktigt att aktörer som bedriver samhällsviktig verksamhet tar höjd för detta i sin kontinuitetshantering för att i så stor utsträckning som möjligt kunna fortsätta sin verksamhet. CBRNE-perspektivet behöver utgöra en naturlig del i planeringsprocessen för det civila försvaret, liksom i den planeringsprocess för det militära försvaret som Försvarsmakten leder.
Sverige deltar både i civila och militära samarbeten med andra länder där CBRNE-frågor ingår, till exempel inom EU och internationella samarbeten och organisationer. Inom EU genomförs arbete bland annat inom civilskyddsmekanismen och EU CBRN advisory group. Ytterligare exempel på samarbeten och organisationer är Nato, FN och IAEA.
-
Exempel på samverkansforum, termer och förklaringar
C-forum C-nätverket för kemiska analyser vid kris Ett samarbete mellan berörda myndigheter för kemiska analyser vid kris. Syftet är att samla den kompetens som krävs för att kunna utveckla kemiska analysmetoder för extremt svåranalyserade ämnen.
I nätverket ingår Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), Livsmedelsverket, Nationellt forensiskt centrum (NFC) vid Polismyndigheten, Rättsmedicinalverket (RMV) och Sveriges veterinärmedicinska anstalt (SVA).Nationell samverkansgrupp för oljeskadeskydd (NSO) En nationell samverkansgrupp som arbetar med oljeskadeskydd utmed Sveriges kuster och de stora insjöarna. I samverkansgruppen ingår länsstyrelserna, Havs- och vattenmyndigheten, Kustbevakningen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Sjöfartsverket, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och Transportstyrelsen. NSO har en stark koppling till det Östersjösamarbete som pågår inom HELCOM. B-forum Forum för beredskapsdiagnostik (FBD) Ett nätverk mellan de fyra myndigheter i Sverige som har tillgång till säkerhetslaboratorier, dvs. FOI, Folkhälsomyndigheten, Livsmedelsverket och SVA. Syftet med nätverket är att förbättra samhällets beredskap genom att samordna och utveckla myndigheternas mikrobiologiska säkerhetslaboratorier. När det gäller frågor av betydelse vid höjd beredskap deltar även Försvarsmakten (FM) och NFC i arbetet. Zoonossamverkan Zoonossamverkan består av zoonosrådet och zoonossamverkansgruppen.
Zoonosrådet tar fram långsiktiga strategier för hur vi ska arbeta med zoonoser i Sverige. I gruppen ingår Arbetsmiljöverket, Folkhälsomyndigheten, Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Länsveterinärföreningen, Smittskyddsläkarföreningen, SKR, och SVA.
Zoonossamverkansgruppen är ingen permanent grupp utan sammankallas när det finns behov av konkreta åtgärder, samordnad information, en gemensam lägesbild eller samråd mellan myndigheter som ingår i gruppen. I samverkansgruppen ingår Arbetsmiljöverket, Folkhälsomyndigheten, Jordbruksverket, Livsmedelsverket och SVA. Vid regionala händelser kallas även regionala aktörer in.
B-samordningen Ett samarbete mellan sex centrala myndigheter, vars syfte är att samverka och stödja varandra i hanteringen av biologiska hot. För en gemensam långsiktig nationell inriktning har ett kontinuerligt arbete bedrivits, som bland annat innefattar behovsanalyser för gemensamt framtagna områden att kraftsamla mot.
I nätverket ingår FOI, Folkhälsomyndigheten, Jordbruksverket, Livsmedelsverket, MSB och SVA.
RN-forum Inriktning och samordning RN Ett samarbete mellan länsstyrelserna i kärnkraftslänen och stödlänen, MSB, Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM), Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Polismyndigheten. Syftet är att samverka i gemensamma frågor och projekt när det gäller nationell och regional kärnenergiberedskap. Samarbetet består av två olika grupper – en chefsgrupp, som fattar beslut, och en beredningsgrupp, som består av handläggare och tar fram underlag. Nationell expertgrupp för sanering (NESA) NESA är en expertgrupp som består av experter med kunskap om radioaktiva ämnen i miljön, saneringsmetoder, jordbruks-, skogsbruks- och fiskenäring, hantering av radioaktivt saneringsavfall m.m. Expertgruppen arbetar med att sammanställa och förvalta befintlig kunskap inom sanering, ta fram ny kunskap och stödja nationella myndigheter i deras utbildning och utveckling inom området. Experterna kommer från olika myndigheter: FOI, Jordbruksverket, Livsmedelsverket, SSM och MSB, som också leder gruppen. E-forum Nationellt forum för sprängämnessäkerhet Ett myndighetsforum som enligt regeringsuppdrag Ju2020/01750/SSK ska verka för ökad sprängämnessäkerhet genom erfarenhetsåterföring och kunskapsutveckling, identifiera behov av medvetandegörande åtgärder samt utifrån dessa behov sprida kunskap och information till berörda aktörer. Forumet leds av MSB och består av representanter från FOI, Fortifikationsverket (FortV), FM, Försvarets materielverk (FMV), Jordbruksverket, Kustbevakningen, MSB, Polismyndigheten, SKR, Säkerhetspolisen, Trafikverket, Transportstyrelsen och Tullverket. Detta forum ersätter den tidigare arbetsgruppen Nationell arbetsgrupp för sprängämnessäkerhet (NAG-Exp-Sec). Nationellt bombdatacenter (NBDC) Det nationella bombdatacentret (NBDC) inrättades 2020 och ska höja förmågan att förebygga, förhindra och hantera sprängningar i kriminella konflikter. Centret är placerat vid det nationella bombskyddet hos Polismyndigheten, och personal från Polismyndigheten, Säkerhetspolisen och Försvarsmakten ingår. Bombdatacentret ska stödja myndigheterna genom att bland annat bistå med kunskap i förundersökningar, bedriva underrättelseverksamhet och ge stöd i operativa ärenden där explosiva varor använts. Det övergripande målet är att öka förmågan att reducera användningen av explosiver i kriminella konflikter, förbättra skyddet för medarbetarna och utveckla metoder för röjning av laddningar. NBDC är en nationell och internationell kontaktpunkt i explosivämnesrelaterade frågor. Övriga förklaringar Antagonistisk Med antagonistiska hot och antagonistisk användning avses i denna strategi avsiktlig användning i syfte att orsaka skada, vid t.ex. krig, terrorhandling eller kriminalitet. Biologiska stridsmedel Biologiska stridsmedel utgörs av levande mikroorganismer (till exempel bakterier eller virus) eller smittsamt material från dessa (till exempel toxiner), vilka är avsedda att vålla skada eller död genom sjukdom hos människor, djur eller växter. Kemiska stridsmedel Kemiska stridsmedel är giftiga ämnen som används eller har utvecklats för att vara livshotande, orsaka skada eller vara prestationsnedsättande. (FM Handbok CBRN Grunder, 2021) Materielsamverkansgruppen Ett samarbete för myndighetsövergripande materielhantering kring CBRNE-utrustning. Gruppen består av representanter från FOI, FortV, FMV, FM (Försvarsmaktens tekniska skola, SkyddC, SWEDEC) Kustbevakningen, MSB, Polismyndigheten, Sjöfartsverket, Socialstyrelsen, SSM, Säkerhetspolisen, Trafikverket och Tullverket. Arbetet syftar till att främja användandet av gemensamma resurser på ett så optimalt sätt som möjligt och att hitta samordningsvinster vid anskaffning, underhåll, användning och avveckling. MSB leder gruppen. Nordefco The Nordic Defence Cooperation. Det nordiska försvarssamarbetet Nordefco bedrivs på både militär och politisk nivå och omfattar exempelvis samarbete kring utbildning och övning, logistik, internationella insatser och materiel. Ordförandeskapet roterar mellan de nordiska länderna. RescEU Som en följd av revideringen av EU:s civilskyddsmekanism 2019, etablerades RescEU, som ska tillhandahålla en reservkapacitet på europeisk nivå vid exempelvis skogsbrandsbekämpning, katastrofmedicin eller händelser inom CBRN. Regional samordningsfunktion för farliga ämnen/CBRNE (RSF CBRNE) Samordningsfunktion som syftar till att främja planering i samverkan mellan lokala och regionala aktörer och skapa CBRNE-förmåga utifrån respektive läns hot- och riskbild. Samhällsviktig verksamhet Verksamhet, tjänst eller infrastruktur som upprätthåller eller säkerställer samhällsfunktioner som är nödvändiga för samhällets grundläggande behov, värden eller säkerhet. (Förordning (2022:524) om statliga myndigheters beredskap) Toxiner Toxiner är giftiga substanser som naturligt produceras av levande organismer, t.ex. bakterier, svampar, marina djur och växter. De kan också framställas i laboratorier genom kemisk syntes eller biotekniska metoder.
Toxiner klassas som kemiska stridsmedel i de fall det är den kemiska substansen som används, men som biologiska stridsmedel om det är den toxinproducerande organismen som sprids. (FM Handbok CBRN Grunder, 2021)
-
Prioriterade områden
I arbetet med den tidigare CBRNE-strategin som publicerades 2017 identifierades ett behov av att ta fram områden som det krävdes särskilda satsningar för. Detta resulterade i nio så kallade prioriterade områden, som bedömdes vara särskilt allvarliga och viktiga att utveckla under kommande år. Aktörerna bads därför genomföra ytterligare åtgärder och öka resurserna inom dessa nio områden.
Katastrofmedicin
Utbildad sjukvårdspersonal med tillgång till rätt skyddsutrustning är avgörande för hur framgångsrikt sjukvården kommer att kunna omhänderta patienter vid en CBRNE-händelse. Kompetensen inom det katastrofmedicinska området behöver kvalitetssäkras.
Bedömning av skyddsnivå
Det saknas en gemensam metodik för att bedöma vilken skyddsnivå som olika situationer kräver. Vid flera olika typer av händelser och övningsscenarier har det framkommit att olika aktörer gör olika bedömningar vilket försvårar ett framgångsrikt hanterande av en händelse, i vissa fall råder det även brist på skyddsutrustning.
Samverkan
Samverkan kan brista på alla nivåer speciellt när det gäller sällanhändelser och händelser där aktörer som normalt inte arbetar tillsammans ska samverka.
Krav på operativ CBRNE-förmåga
Avsaknad av en gemensam syn på de grundkrav som ska gälla för operativ förmåga inom CBRNE-området skapar osäkerhet hos aktörer och kan vara orsak till att förmåga saknas och/eller att en insats inte genomförs optimalt.
"Det kända okända"
Vi förbereder oss inte för osannolika CBRNE-händelser vilket ökar risken att vi ska bli överrumplade och att hanterandet av en händelse blir mindre framgångsrikt.
Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) och utomhusalarmering
För att säkerställa att viktiga budskap förstås, till exempel vid olyckor med farligt gods eller i Seveso-anläggningar, är det viktigt att allmänheten har kunskap om VMA och utomhusalarmering.
Analys av mikroorganismer
Det finns brister när det gäller förmåga att analysera mikroorganismer. Laboratorieresurserna är inte tillräckliga, vanliga avtalslaboratorier saknar metoder för vissa organismer och i tecknade avtal inkluderas ofta inte behovet av snabba analyser vid akuta lägen.
Gränskontroll av farliga ämnen
Förmågan att kontrollera farliga ämnen vid Sveriges gränser bör förbättras, för att minska risken för avsiktlig och oavsiktlig införsel. Behovet gäller särskilt radioaktiva ämnen, sprängämnen och andra explosiva varor.
Experter och nyckelfunktioner
Inom flera områden bedöms tillgången på experter och nyckelpersoner inte vara tillräcklig för att kunna hantera en samhällsstörning kopplat till CBRNE-ämnen. Bristen på experter och nyckelpersoner påverkar också det förebyggande arbetet till exempel vid samverkan och planering.
-
Tidigare årsrapporter
Tidigare bads aktörer på alla nivåer att bidra till årsrapporter för att få en överblick över hur det svenska arbetet inom CBRNE utvecklas. Dessa årsrapporter återfinns här och som kan vara till nytta för aktörer i systemet.