Brandskydd i byggnader och anläggningar

Ägare till gårdar, villor, torp och andra byggnader bör se till att inte ha brännbara upplag nära sina hus, då dessa kan brinna och sprida brand till byggnad. Ta bort allt torrt gräs runt byggnader och håll det kort under sommaren. Bränn dock inte gammalt gräs. Röj sly och ris. Genom att ta bort det som är lättantändligt minskar risken att en annalkande mark- eller skogsbrand får fäste och möjligheter ökar att kunna skydda byggnader.

Placera ut vattentunna

En vattentunna fylld med vatten, enkla handredskap, strilkannor och granruskor är bra för en snabb insats. Ännu bättre är en vattenslang. Det är viktigt att blöta ner marken och hålla den fuktig, vilket kräver mindre vatten än att släcka. Man kan göra begränsningslinjer så att branden inte når fram till husen via vegetationen. Förbered detta och ha ruskor och borstar i beredskap för att släcka flygbränder.

Om en brand närmar sig

• Stäng fönster, eventuella fönsterluckor, dörrar och takluckor.

• Fäll in markiser och plocka undan lättantändliga föremål.

• Förbered även med att resa en stege.

Läs mer om eldningsförbud

Plan- och bygglagen (PBL) och lagen om skydd mot olyckor (LSO) ställer krav på brandskydd när en byggnad uppförs eller ändras respektive när den är färdig. MSB har i nära samarbete med Boverket tagit fram vägledningen Räddningstjänstens roll i lov- och byggprocessen. Vägledningen ska vara ett stöd för att få till den samverkan som behövs i en kommun för att brandskyddsfrågor ska hanteras där de hör hemma.

Vill du läsa mer om var och hur brandskyddsfrågor ska hanteras och hur man på bästa sätt använder räddningstjänstens kompetens vid bedömningar enligt PBL ska du vända dig till kommunens byggnadsnämnd eller till Boverket.

För mer information om bedömning av skäligt brandskydd och tillsyn enligt LSO ska du vända dig till den kommunala räddningstjänsten eller till oss på MSB.

Vägledning för att underlätta samverkan

Vägledningen räddningstjänstens roll i lov- och byggprocessenVägledningen beskriver lov- och byggprocesserna och de roller som ingår. Förhoppningen är att det ska leda till en ökad förståelse och kunskap om processerna som tydliggör vilka frågor som ska hanteras när. Vägledningen riktar sig främst till personal inom räddningstjänsten som kommer i kontakt med byggärenden under lov- och byggprocessen. Den kan även vara till nytta för sakkunniga som byggnadsnämnden samarbetar med för att få en rättssäkrare byggprocess.

En särskild och varaktig plats som ordnats för att ställa upp husbilar, husvagnar och liknande är en anläggning i lagens mening. Två tydliga exempel på sådana platser som omfattas av lagen kan vara en bygglovspliktig campinganläggning eller en ställplats med utfärdat slutbesked.

Den som driver en campinganläggning kan vidta flera olika brandskyddsåtgärder för att åstadkomma ett gott skydd mot brand på campingen. Det handlar till exempel om hantering av gasol, information till gästerna, avstånd mellan campingenheter, tillgång till släckutrustning, utbildning av personal. Inte minst viktigt är att verksamhetsutövaren bedriver ett systematiskt brandskyddsarbete inom anläggningen.

Mer om ansvar och systematiskt brandskyddsarbete

Brandsäker camping: tips och råd till dig som campinggäst

Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om brandskydd vid campinganläggningar

Konsekvensutredning statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om brandskydd vid campinganläggningar

Ett bra brandskydd består av flera olika delar och bygger på att alla parter, både ägare och användare av en byggnad, tar ansvar för det. För att säkerställa att samtliga delar i brandskyddet fungerar, behöver ett systematiskt brandskyddsarbete bedrivas. Det innebär att ta ett helhetsgrepp om brandskyddet och på ett systematiskt sätt arbeta både med att förebygga och minska konsekvenserna vid brand.

Systematiskt brandskyddsarbete innebär också att arbeta både med tekniska delar, som byggnaden och brandtekniska installationer, samt med det organisatoriska brandskyddet, som rutiner, utbildning till ansvariga på olika nivåer, information till de boende med mera. För att säkerställa god ordning på brandskyddet och brandskyddsarbetet behöver delar av det dokumenteras.

Information för ägare, förvaltare och brandskyddsansvariga

MSB:s broschyr "Brandskydd i flerbostadshus" innehåller information som riktar sig till hyresvärdar, bostadsrättsföreningar och andra som äger, förvaltar eller hyr ut boende i flerbostadshus. 

Broschyren Brandskydd i flerbostadshus

Information för framförallt boende

Skydda dig mot brand hemma

Skydda dig och dina grannar mot brand

Brandskydd hemma, engelsk version - Fire protection at home

Skydda dig och dina grannar mot brand, engelsk version - Protect yourself and your neighbours from fire

Alla tar sig inte ut lika snabbt. Tyvärr tar bränder ingen hänsyn till det

Gasol för hem och fritid och acetylen för privat hantering

Brandfarliga vätskor i hem- och fritidsmiljö

Det finns flera enkla saker som kan göras för att skydda dig och dina grannar mot brand. Att hålla trapphuset och andra likvärdiga utrymningsvägar rena rent från sådant som är brännbart eller hindrar framkomligheten är några av dem.

Höga krav på utformning av trapphus

Eftersom trapphuset och eventuella tillhörande ytor utgör en utrymningsväg ställs det mycket höga krav på vilka material som får användas när det byggs. För att skydda trapphuset från brand, exempelvis vid en brand i en lägenhet, ska det utformas som en egen brandcell. Det ska finnas branddörrar mot källare och vindar, där det ju kan förvaras mycket som är brännbart. Detta säkerhetstänkande vid byggnationen tappar sitt värde om trapphuset börjar användas som förvaringsplats.

Ställ inget brännbart i trapphuset

En brand som fått fäste kan utvecklas mycket snabbt och med stor värme- och rökutveckling som följd. Även vid en mindre brand kan ett trapphus vara fyllt med tjock, giftig rök redan efter några minuter. Skulle utrymning av huset behöva ske, blir de boende då hänvisade till fönster och balkonger. Brännbart material typ barnvagnar, tidningsbuntar och byggmaterial får därför inte förvaras i trapphus, oavsett hur det placeras.

Håll fritt från förvaring

Det bästa är om trapphuset kan hållas fritt från all förvaring. Om praktiska förvaringsalternativ inte kan uppbringas, kan sådant som innehåller väldigt lite brännbart material få finnas i trapphuset, under förutsättning att det inte hindrar eller försvårar en utrymning. Exempel på sådant är rullatorer, barnvagnschassier och postboxar. Det viktiga är att vägen ut inte hindras. Trapphuset är ju också räddningstjänstens väg in vid brand och även ambulanspersonal med bår måste kunna komma fram snabbt. Observera att fastighetsägare ibland har egna regler kring förvaringen, exempelvis för att underlätta städning. Vid tveksamma fall är det räddningstjänsten som bedömer vad som är acceptabelt.

El-/rullstol i trapphus

Med hänsyn till att en el-/rullstol utgör ett viktigt stöd för personer med funktionsvariation behöver den ha hög tillgänglighet. Uppställningen i ett trapphus bör dock föregås av en bedömning av andra möjliga alternativ såsom i egen lägenhet, källar-, vinds- eller gårdsutrymme inklusive förekommande förvaringsanordningar utomhus. Om trapphuset måste användas som uppställningsplats behöver placeringen anordnas med tillfredsställande säkerhet. El-/rullstolen får inte påverka fria bredden i utrymningsvägen och ska i sådana fall vara av svårantändligt material.

Trapphusanslag om brandskydd

MSB har ett trapphusanslag med tips på hur man bäst skyddar sitt trapphus från brand. Du kan ladda ned och skriva ut anslaget och sätta upp det i ditt trapphus.

Ladda ner och skriv ut publikationen "Skydda dig och dina grannar mot brand"

Förvaring av el-/rullstol i trapphus

Med hänsyn till att en el-/rullstol utgör ett viktigt stöd för personer med funktionsvariation behöver den ha hög tillgänglighet. Uppställningen i ett trapphus eller i en annan likvärdig utrymningsväg bör dock föregås av en bedömning av andra möjliga alternativ såsom i egen lägenhet, källar-, vinds- eller gårdsutrymme inklusive eventuella förvaringsanordningar utomhus.

Om trapphuset måste användas som uppställningsplats behöver placeringen ordnas med tillfredsställande säkerhet. El-/rullstolen får inte placeras så att utrymningsbredden blir för smal, vidare och ska den i sådana fall vara av svårantändligt material.

Batteriladdning av elrullstol

Ett batteri som laddas utgör en något förhöjd brandrisk. Batterier till elrullstolar får därför inte laddas i trapphuset.

Statistik och erfarenhet visar att laddning av batterier kan leda till överhettning och utveckling av brand.

Det finns inga specifika regler i LSO, inte heller för litiumbatterier, utan brandskyddskraven är av allmän karaktär.

Läs MSB:s rekommendationer om förvaring och laddningI nuvarande byggregler (årsskiftet 2023/2024) finns inte heller några specificerade krav vid förvaring av batterier. Boverket har förslag på nya byggregler där de bland annat föreslår att utrymmen med energilager över en viss kapacitet ska vara utformade som en brandcell. Boverkets förslag till föreskrifter och allmänna råd om säkerhet i händelse av brand i byggnader

Skåp för laddning av batterier

Om batterier förvaras och laddas i ett laddningsskåp bör skåpet vara anpassat för ändamålet samt installeras enligt tillverkarens anvisningar. Ta hänsyn till både skåptillverkarens och batteritillverkarens instruktioner.

I Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om brandskydd i gästhamnar (SRVFS 2006:3) redovisas brandskyddsåtgärder som syftar till att begränsa risken för brandspridning mellan båtar samt att begränsa konsekvenserna om brand uppstår. Den största risken för brandspridning mellan båtar finns nattetid när det kan dröja innan en brand upptäcks och bekämpas. Den som driver en gästhamn kan vidta flera olika brandskyddsåtgärder för att åstadkomma ett gott skydd mot brand i hamnen. Det allmänna rådet och kommentarerna behandlar de viktigaste åtgärderna för detta arbete.

Mer information 

För information om brandskyddet i fritidsbåtar hänvisas till Sjöfartsverket, Sjösäkerhetsrådet, försäkringsbolag, båtlivsorganisationer och lokala båtklubbar.

Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om brandskydd i gästhamnarKonsekvensutredning: allmänna råd om brandskydd i gästhamnar

Brandskydd i samband med landförvaring av fritidsbåtar

Hotell, pensionat och liknande anläggningar innebär en ökad risk vid brand eftersom man sover i en okänd miljö. Brandspridningen kan vara snabb och utrymning behöver ibland ske omedelbart och ska vanligtvis kunna ske utan räddningstjänstens medverkan.

De allmänna råden syftar till att förtydliga vad som är en lägsta acceptabel nivå. Ett skäligt brandskydd omfattar en väl fungerande och utbildad organisation med lämpliga rutiner, fungerande egenkontroll, anpassat byggnadstekniskt brandskydd, tidigt larm och fungerande brandredskap.

Allmänna råd och kommentarer om brandskydd i hotell, pensionat, vandrarhem och liknande anläggningarKonsekvensutredning: allmänna råd om brandskydd i hotell och pensionatBrandsäkerhet i hotell, på pensionat och på vandrarhem: en undersökning av 117 verksamheter i Sverige

Exakt vilka brandskyddsåtgärder som är tillräckliga måste bedömas i det enskilda fallet, så att hänsyn tas till den aktuella byggnaden och andra risker bör beaktas. Det är plan- och bygglagen och Boverkets byggregler som ställer krav avseende en byggnads brandskydd när den uppförs eller vid ändrad användning.

Information om brandskydd i akuta korttidsboenden för människor på flykt

Brandskydd hemma, engelsk version - Fire protection at home

Skydda dig och dina grannar mot brand, engelsk version - Protect yourself and your neighbours from fire

Brandskydd hemma på ukrainska

Tät centrumbebyggelse, museer, kyrkor, slott och liknande kulturbyggnader kan förstöras av brand. Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor säger att den enskilde ska vidta de åtgärder som behövs för att förebygga, förhindra eller begränsa skador till följd av brand med speciellt fokus på personskydd. Kulturminneslagen anger att det är en nationell angelägenhet att skydda och vårda vår kulturmiljö. Ansvaret för detta delas av alla.
 
Genom kunskap om risker och metoder för att förhindra bränder och begränsa de som uppstår ökar brandsäkerheten. MSB deltar på olika sätt i arbetet med att skydda kulturarvet. Bland annat finns stöd i handböcker både till dem som äger kulturbebyggelse och till räddningstjänsten i deras arbete med att förebygga bränder och planera för släckning.

Bedömning av brandskydd i kulturbebyggelse

Brandskydd i kulturbyggnader: handbok om brandsyn och brandskyddsåtgärder i kulturhistoriskt värdefulla byggnader

Information om brandskydd för privatpersonerErfarenheter visar att brandsektionering mellan lägenheterna ofta fungerar i radhus. Problemet är när branden sprids till husens vindar. Det kan ske från lägenheten direkt eller via takfoten.

Om branden börjar utomhus eller när lågor slår ut genom fönster sker en snabb spridning till vinden. Då ska brandsektionering på vinden hindra att branden sprids. Om så ändå sker går den ofta ner i andra lägenheter och hela längan förstörs.

I de flesta fall ska det finnas en brandsektionering på vinden som står emot en brand i 30 minuter. Brandsektionering på vindar fungerar däremot inte alltid. De kan vara dåligt utförda eller så finns det hål i dem som gjorts för att till exempel dra kablar genom. Håltagningar ska tätas ordentligt och hålla emot en brand lika länge som brandsektioneringen.
 
Det får inte göras hål i lägenhetens tak för infällda lampor eller kabeldragningar. I taket finns också en brandsektionering som ska hindra en brand från att spridas till vinden från lägenheten.
 
MSB rekommenderar att ägare eller innehavare av radhus inspekterar sina vindsutrymmen även om det bara är låga krypvindar. Det för att noga kontrollerar tätheten. Man kan ta hjälp av en stark lampa och belysa utrymmen – om ljus syns på andra sidan en vägg/tak finns otätheter. Inspektionen bör organiseras gemensamt av dem som bor i området och den som äger husen. Då behövs ritningarna som visar konstruktionen. Brister kan åtgärdas även om det ibland blir kostsamt.
 
En kontroll bör även ske i samband med försäljning och köp av radhus. Fråga mäklaren om råd kring hur det kan gå till.

Vad gör vi åt problemet

Flera kommuner har uppmärksammat problemet med brandspridning i radhus och har därför genomfört inventeringar i radhusområden tillsammans med fastighetsägare. Det är kommunen som ger stöd till enskilda och som utför tillsyn.

MSB arbetar genom den nationella strategin för stärkt brandskydd hos den enskilde med fokus på bränder i alla bostäder. I arbetet deltar bland annat Boverket. Vi stöttar även kommunal räddningstjänsten när de behöver stöd och råd.

Boverket informerar mer om radhus, gå via länken och sen under Relaterat och Dokument

Brandskydd i samlingslokaler regleras i Boverkets byggregler (BBR) och i LSO. Utgångspunkten för brandskyddet är att de personer som vistas i lokalerna inte har god lokalkännedom. Men de kan sätta sig själva i säkerhet och de förväntas vara vakna.

Att det kan vistas många i lokalen ställer stora krav på tillgång till och utformning av utrymningsvägarna. Ju fler personer lokalen är avsedd för desto högre krav ställs, exempelvis krav på utrymningslarm och nödbelysning.

Läs mer om Boverkets byggregler, BBR

Ansvarsfördelning

Exakt hur ansvarsfördelningen ser ut regleras inte i LSO. Vissa delar kan regleras i avtal mellan den som bedriver verksamhet i lokalen och ägaren av lokalen. Generellt sett så bör ägaren vara den som ser till att byggnaden är säker ur brandskyddssynpunkt. Medan den som använder lokalerna ska se till att verksamheten sker på ett säkert sätt. Ett exempel på detta kan vara att regelbundet kontrollera att utrymningsvägarna hålls fria, är synliga och alltid är öppningsbara.

Att tänka på

Eftersom utrymning är den mest centrala punkten så är det viktigt att tänka på att inte ta in fler personer än lokalen är anpassad för. Det är också viktigt att utrymningsvägarna är markerade med skyltar och att de är upplåsta när det är verksamhet i lokalen. För att en utrymning ska kunna ske på ett säkert sätt får utrymningsvägen inte blockeras av lös inredning och föremål. Brännbart material som till exempel ytterkläder eller soppåsar och återvinningsmateriel får inte heller förvaras i utrymningsvägen.

Om lokalen används för sittande publik bör stolarna vara sammankopplade och placerade i rader. För att underlätta vid en utrymningssituation behöver det även finnas tillräckligt breda utrymningsgångar på ett eller flera ställen tvärs stolsraderna, som leder till utrymningsvägarna.
 
Några vanliga brandorsaker i samlingslokaler är anlagda bränder, både i och utanför lokalen, samt fel i utrustning. Bränder på och omkring spisen, bränder på grund av elektriska orsaker och bränder orsakade av levande ljus eller annan öppen låga är vanliga värmekällor.

Det gäller som vanligt att inte förvara lättantändligt material – som exempelvis soppåsar och kartonger, på platser där någon utomstående kan anlägga brand. Kontrollera så att inte spisplattor glöms bort påslagna och att inget brännbart ställs på eller nära dessa. Elektrisk utrustning och sladdar ska vara hela och funktionsdugliga. Levande ljus ska inte placeras på eller nära något brännbart och de får inte lämnas utan uppsikt när de är tända.

Tillfällig uthyrning av lokaler

MSB har en broschyr som beskriver hur brandskyddet kan ordnas vid tillfällig uthyrning av lokaler, exempelvis för fester, dans eller andra tillställningar.

Broschyren innehåller också checklistor både för ägaren av lokalen och för den tillfällige hyresgästen. Listorna består av sådant som kan vara bra att tänka på kring brandskyddet. De råd som presenteras i broschyren är ett exempel på hur man kan lösa arrangemangen kring lokaluthyrning.

Brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler

Under 2011 genomförde MSB en studie av hur olika kommuner jobbar mot anlagda skolbränder. Drygt 30 räddningstjänstkommuner intervjuades och resultatet från dessa intervjuer finns sammanställt i rapporten "Studie om kommunernas arbete mot skolbränder".

Studie om kommunernas arbete mot skolbränderStatistik om skolbränderDen typen av bränder är dessutom bara en del av hela problemet med anlagd brand. Trots problemets omfattning saknas identifierad gärningsman i 90 % av fallen.

Forskning om anlagd brand i skolor

Brandskyddsföreningen Sverige arbetar för minskat antal anlagda bränder och har tillsammans med MSB och flera andra intressenter genomfört en särskild forskningssatsning om anlagd brand.

Populärvetenskaplig rapport om projektet Anlagd brandVad kan man göra?

Undervisning om brandskydd i alla stadier kan minska problemen, där ingår regelbundna övningar. I högre stadier sker koppling till lag och rätt. Vänta inte till något händer.

Ta tecken på skadegörelse på allvar. Ingrip så snart oro eller skadegörelse börjar – ofta blir det värre och övergår till bränningar. Det behövs system för att rapportera alla former av skador. Värdera skador i pengar, det kan visa på lönsamhet i att öka skydd eller agera på annat sätt.

Brand i skolor är också ett arbetsmiljöproblem vilket kan lyftas fram. Kraven på utrymningslarm ställs enligt AFS. Arbetsmiljöverket har en temasida om arbetsmiljöansvar i skolan.

Arbetsmiljöansvar i skolanMed teknik kan vindar med låga tak brandförstärkas. Larm och sprinkler kan installeras och bodar av trä kan flyttas. Skolor är svåra att försäkra och en del bolag har villkor på det tekniska skyddet.

Det finns även en del saker man kan göra i den yttre miljön som kan försämra möjligheterna till att anlägga en brand ostörd, till exempel se till så det finns ordentlig belysning och att man hålla buskar och häckar låga.

Frågor om organisation, utbildning, systematiskt brandskyddsarbete är viktiga. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har en handbok om brandskydd i offentliga lokaler.

Studie: Vilka skolor har en ökad risk för anlagd brand?

Aktiva system som en av åtgärderna - För att reducera skadeomfattningen av anlagda skolbränder

Nationell handlingsplan för att stärka arbetet mot bränder i skolmiljö Redovisning av uppdrag

Brandskydd i vårdboenden, det vill säga särskilda boenden, regleras i Boverkets byggregler (BBR) och i lagen om skydd mot olyckor (LSO) 2 kap. 2 §.

Personer som har beviljats plats i särskilt boende har till exempel fysisk eller psykisk sjukdom, funktionsnedsättning, demens eller annan nedsatt förmåga att själva sätta sig i säkerhet.

Vanliga brister i brandskyddet

Under 2012 undersökte MSB brandskyddet på 75 slumpvis utvalda särskilda boenden i 18 kommuner. En kartläggning av boendenas brandskydd genomfördes och de vanligaste bristerna identifierades. Vanliga brister var till exempel avsaknad av dörrstängare i kombination med personalens otillräckliga förmåga att genomföra en insats, att utrymningsvägarna helt eller delvis utgörs av trappor eller fönster samt att endast enklare system för varning vid brand finns.

Ett sätt att komma från brister i brandskyddet är att bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete och säkerställa att brandskyddet är anpassat efter den verksamhet som bedrivs. Ett skäligt brandskydd kan uppnås på flera olika sätt, oftast genom en kombination av byggnadstekniskt och organisatoriskt brandskydd.

Brandskydd i behovsprövade boenden : en undersökning av 75 behovsprövade boenden i Sverige

Metoder för att arbeta med brandskydd

I arbetet med att minska antalet dödsbränder har riskgrupper identifierats. För att kunna minska risker hos de mest utsatta har MSB, tillsammans med berörda aktörer, tagit fram en vägledning för individanpassat brandskydd - Brandsäker bostad för alla. I den finns stöd till kommuner, till exempel arbetsmetoder och checklista.

Brandsäker bostad för alla : vägledning för individanpassat brandskyddDe arbetsmetoder som beskrivs i vägledningen kan användas i särskilda boenden.  Även om brandskyddet generellt sätt är mer omfattande i dessa boenden kan det finnas personer som behöver ytterligare brandskyddsåtgärder. Till exempel på grund av  nedsatt förmåga att själv sätta sig i säkerhet i kombination med riskfyllt beteende.

Automatiska släcksystem

En brandskyddslösning som blir mer och mer vanlig i olika former av vårdboenden är automatiska släcksystem. Vid nybyggnation av vård- och omsorgsboenden är det idag dessutom ett krav enligt byggreglerna. Men även i befintliga boenden kan det vara aktuellt att komplettera brandskyddet med någon form av släcksystem.

Brandskydd i nya boendeformer för äldre

I regleringsbrevet för 2010 fick MSB i uppdrag att, i samråd med Socialstyrelsen och Boverket, med utgångspunkt från utformade definitioner av nya boendeformer för äldre, föreslå lämpliga krav på brandskydd för dessa. Arbetsgruppen med representanter för de tre myndigheterna, har uppfattat att uppdraget ska omfatta trygghetsbostäder.
 
Det kan bl.a. konstateras att människor har olika förutsättningar att klara ett brandtillbud beroende på funktionsförmåga och att drygt 50 procent av dem som omkommer till följd av skador vid brand är över 65 år.

Rimligt brandskydd i olika boendemiljöer

Kostnadsnyttokvoter för brandskydd - sprinkler i särskilda boenden för äldre

Kvoterna mellan nytta och kostnad är högre än i tidigare svenska studier, där nyttan var ungefär lika med kostnaden, och sprinkler har således blivit lönsammare. Det beror till stor del på att kostnaderna har minskat genom att man nu kan använda boendesprinkler som är billigare att installera än traditionella sprinkler.

Rapporten kostnadsnyttoanalyser: sprinkler i särskilda boenden för äldre

I informationsbladet Minska risken för anlagda bränder får du råd för vad du kan göra för att minska risken och försvåra för anläggaren.

Materialet riktar sig främst till dig som ger råd om systematiskt brandskyddsarbete, äger fastigheter eller arbetar som bovärd eller fastighetsskötare.

Informationsbladet finns endast i pdf-format och är tänkt för färgutskrift i A3-format.

Informationsblad: Minska risken för anlagda bränder