Vätgas

Nuvarande regelverk

Vätgas är en brandfarlig gas som omfattas av lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE). Lagen, dess förordning och föreskrifter innebär att det finns krav på till exempel aktsamhet, kompetens och vissa byggnads-, anläggnings- och anordningskrav.

Det finns även en särskild hanteringsföreskrift för brandfarlig gas och brandfarliga aerosoler (MSBFS 2020:1) med krav på bland annat placering, skyltning och ventilation men även krav på rörledningar, lösa behållare och cisterner med mera.

Tillstånd krävs från kommunen

För hantering över vissa gränsvolymer krävs enligt MSBFS 2013:3 att ett tillstånd för brandfarlig vara söks och beviljas av kommunen där anläggningen ligger. Kommunen är tillstånds- och tillsynsmyndighet enligt LBE. Det finns även detaljregler kring riskerna med explosionsfarlig miljö i SRVFS 2004:7.

Vid tillståndsprocessen ställs bland annat krav på att verksamhetsutövaren kartlägger, redogör och bemöter riskerna för olyckor och skador på liv, hälsa, miljö eller egendom som kan uppkomma genom brand eller explosion orsakad av brandfarliga varor, enligt 7 § LBE. Detta gäller även konsekvenserna av sådana händelser. Utredningen om risker för hantering av brandfarlig gas bör (enligt ett allmänt råd till 7 § LBE) innehålla en tillfredsställande beskrivning av hanteringen som särskilt beaktar:

• risk för gasläckage och tändkällor i närheten,
• risk för högt eller lågt tryck,
• risk relaterad till mänskligt handhavande,
• material hos anordningar med brandfarlig gas,
• verksamheter, byggnader och andra objekt i hanteringens närhet,
• olycksförebyggande och skadebegränsande åtgärder, och
• hur en säker hantering upprätthålls över tid.

För anläggningstyper där det finns etablerade branschanvisningar eller normer bör utredningen vidare utgöras av en beskrivning av anläggningen, risker och åtgärder enligt punktlistan, med hänvisningar till relevanta delar av anvisningen eller normerna. För delar av anläggningen som inte omfattas av eller som inte till fullo följer anvisningen eller normerna behövs kompletterande utredningar.

Användning av vätgas

Energi kan lagras som vätgas med hjälp av en elektrolysör och sedan åter omvandlas till elkraft med hjälp av en bränslecell, i till exempel ett fordon.

Vätgasen kan användas i flera olika typer av verksamheter, från småskalig lagring av energi från sol- och vindkraft till nya processer för att tillverka järn- och stål.

Arbete pågår med att utveckla teknik för att producera och hantera vätgas samt bygga en infrastruktur för transport och lagring.

Arbete med tankstationer för vätgas för transportfordon och personbilar pågår i flera delar av landet. Omställning är på väg även för fartygstransporter, flyg och tåg. Inom bostadssektorn och kommunal verksamhet pågår arbete och det startas löpande nya projekt.

Vätgas har länge använts inom viss industri (raffinaderier, processindustri och kärnkraft) samtidigt som riskerna har hanterats. Inom industrin sker nu en kraftig utbyggnad av vätgasanvändningen inom vissa branscher.

Erfarenheterna från tidigare industritillämpningar kan inte alltid tillgodoräknas i nya tillämpningar. Det beror bland annat på att användningen av vätgas nu även blir mer samhällsnära och inte omgärdas av samma säkerhetssystem som finns utvecklade inom till exempel Sevesoverksamheter. I många av de nya tillämpningarna är även trycket betydligt högre, upp till 1000 bar jämfört med 10-50 bar i vanliga industritillämpningar.

Erfarenheter från användning av traditionella energigaser går inte heller att tillämpa rakt av eftersom vätgas har andra egenskaper och medför andra risker än till exempel gasol och metan.

Utvecklingsarbete

Det sker nu en snabb planering och etablering av många nya tekniker och verksamheter som innebär omfattande produktion lagring, transport och hantering av vätgas.

Tillståndsprocesserna hos landets kommuner förväntas vara snabba, effektiva och rättssäkra. MSB ser att det finns ett behov av ökat stöd till verksamheter och myndigheter. Ett utvecklingsarbete för att ta fram mer kunskap pågår i samverkan med andra intressenter. Bland annat har nedanstående rapporter tagits fram:

Studie – Vätgas kompositbehållare, aggregat och CE-märkningStudie – Vätgas säkerhetsutrustning, väteförsprödning, standarder med mera

Forskning om vätgas

MSB har finansierat forskning inom vätgasområdet. Forskaren Marcus Runefors har i projektet Säker energilagring med vätgas under två år forskat om säkerheten på vätgasanläggningar. Läs mer om resultaten från forskningen i nedanstående rapport och faktablad.

Rapport: Säker hantering i tätbebyggda områden

Faktablad: Säker hantering i tätbebyggda områden

Snabb klimatomställning

År 2045 ska Sverige, enligt riksdagens långsiktiga klimatmål, inte längre ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Det innebär stora förändringar i Sveriges energisystem. Energisystemet består av alla energikällorna, energiproduktionen, omvandlingen och den slutliga energianvändningen.

Vätgas har identifierats som en intressant energibärare i omställningen från fossila bränslen till fossilfria energiformer. Regeringen har gett Energimyndigheten i uppdrag att ta fram en nationell vätgasstrategi.Energimyndighetens förslag till nationell vätgasstrategi på myndighetens webbplats

Energimyndighetens delrapport Vätgas och vätgasinfrastruktur i det svenska energisystemet inom uppdraget att samordna arbetet med vätgas i Sverige