Lärarstöd för bild på tema beredskap för kris och krig

Lyssna på avsnitten och Eftersnack tillsammans eller som flippat klassrum.

Förslag på diskussionsfrågor

• Nils målar upp ett apokalyptiskt scenario med sina teorier i ljuddagboken, särskilt i 3. Hur skulle man kunna illustrera Nils ljudböcker?
• I Eftersnack del 3 pratas det om säkra källor. Vad är en säker källa och hur vet man det?

Lär känna karaktärerna i ljuddramat bättre

• Vilka ord (adjektiv) skulle du sätta på karaktärerna?
• Hur skulle du beskriva personer vi lär känna i dramat?
• Hur är dynamiken mellan personerna?
• Hur skulle du kunna gestalta personerna - berätta/skissa?

När krisen slår till är det lätt att känna sig hjälplös och otillräcklig, men kristider är också samarbetstider. Alla har vi förmågor och kunskap som är till hjälp när det är skarpt läge, både för att kunna klara oss själva och för att kunna hjälpa andra. Alla i klassen ser dokumentären Klara, färdiga och gör testet Vem är du i krisen enskilt, sedan reflekterar vi över och diskuterar vilka vi är i en krissituation och hur vi kan samarbeta med varandra. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något!

Vem är du i krisen?

Förslag på diskussionsfrågor

• Vem är du i krisen? Är du prepparen, fixaren, faktakollaren eller samarbetaren. Vad bidrar du med och vad kan du lära av andra?
• Hur kan de olika personlighetstyperna underlätta krissituationen? Vad tror du kan vara svårast att hantera i en krissituation och varför?
• Hur skulle du kunna gestalta de olika personlighetstyperna=
• Varför är det bra att samarbeta?
• Hur kan man gestalta samarbete?
• Dokumentärens budskap ”det du kan, kan vara allt någon annan behöver”, vad innebär det för dig?
• Plocka ut något ur filmen som du känslomässigt fastnade för. Hur kan man gestalta den känslan.

När du lyssnar eller har lyssnat på Klara, färdiga, rita en serie baserat på berättelsen. Du kan till exempel välja en av karaktärerna vi får följa i berättelsen och gestalta den i en händelse som hände innan dramat börjar. Vad hände innan? Eller någonting som händer efter dramat vi hör. Vad hände efter, hur fortsätter berättelsen? Du kan rita analogt eller digitalt. Serien ska vara 8-10 rutor lång i valfri berättarteknik, text, textbubblor, endast bilder, i färg eller svartvitt, collage.

Ta fram en poster/affisch med ett budskap om att engagera dig för en starkare motståndskraft

Myndigheter, regioner och kommuner har ett stort ansvar när vår säkerhet hotas och även företag bidrar till vår beredskap. Om något allvarligt händer går hjälpen i första hand till dem som bäst behöver den. Det flesta av oss måste räkna med klara oss själva minst en vecka. Det finns flera sätt som man som individ kan engagera sig i vår gemensamma beredskap.

Gör en affisch med ett budskap som ska bidra till att öka engagemanget. Välj ett exempel att jobba kring. Affischen ska vara i A3-format och du kan använda valfri teknik.

Exempel

• Att gå med i en frivillig försvarsorganisation som har uppdrag inom totalförsvaret. Även andra ideella organisationer och trossamfund gör viktiga insatser.
• Att gå en kurs i exempelvis hjärt- och lungräddning (HLR).
• Att bli blodgivare om du kan och är över 18 år.
• Att prata med andra där du bor om hur ni kan stärka er gemensamma beredskap, exempelvis i bostadsrättsföreningen, hyreshuset, samfälligheten eller byalaget.

Arbeta i grupp, ca 3-4 små grupper

1. Klipp ut nyhetsbilder och nyhetsartiklar och markera med symboler på baksidan vilka som hör ihop. Blanda runt på bordet så att de inte ligger parvist.
2. Alla grupper byter bord.
3. Para ihop bild och artikel så som ni tror att de ska vara. När ni är klara, vänd på bilderna och se om ni gjort rätt. Har ni gjort rätt har artikeln och bilden samma symbol.
4. Para ihop nya kombinationer av nyhetsbild och nyhetsartikel, och få på så sätt fram nya budskap.

Analysera och diskutera

• Var det enkelt att veta vilka som hörde ihop? 

• Vad berättade artikeln och vad berättade bilden?
• Hur och var kan man sprida en artikel med falsk information om man vill få folk att tro att det är sant?
• Hur är du källkritisk när du läser artiklar på nätet eller tittar på klipp?
• Vad är riskerna med falsk information, falska nyheter och deepfake-videon?

Diskutera med utgångspunkt i ljuddramat

I Klara, färdiga börjar Nils spela in en ljuddagbok för att dokumentera de sista dagarna, eftersom det är så det känns enligt honom. Han faktakollar inte sina påståenden alls utan målar upp det ena scenariot efter det andra. Han syster Wilma däremot kollar upp vad som är sant av alla rykten som går. På nätet finns det oändligt med information och vi måste lära oss att skilja på vad som är sant och vad som kan vara osant. Videon går att manipulera så att de ser helt trovärdiga ut, s.k. deepfake och ibland används termen djupfejk på svenska. Även IRL är det enkelt att bli lurad om man inte hela tiden är källkritisk. Myndigheten för psykologiskt försvar har en bra sida, bliintelurad.se där det finns bra exempel.

bliintelurad.se

Diskutera

• Hur tänker du om klipp du ser på nätet och deras sanningshalt?
• Vad är riskerna med falsk information, falska nyheter och deepfake-videon?
• Spekulera kring vad som kunde ha hänt om Nils i Klara, färdiga hade publicerat sin ljuddagbok på nätet så att alla hade hört den.

Spela in en ljuddagbok/vlogg/film från ett påhittat krisscenario

I ljuddramat Klara, färdiga börjar det med bankerna. När folk inte längre kan betala påverkas alla olika. Yamina sitter i kassan och alla kunder blir arga på henne, som om det är hennes fel. Wilma kan inte få tag på medicin till sin lillebror. Alis och Dejans tåg stannar mitt ute i ingenstans. Nils börjar spela in en ljuddagbok för att dokumentera det som händer, för att dokumentera hur allting tog slut.

Eleverna får ett scenario där felinformation kan få stora konsekvenser eller en krissituation där de löser problem genom att samarbete. Eleverna spelar in en fiktiv ljuddagbok som de illustrerar med ljudeffekter eller filmar en vlogg. Vid redovisningen kan klassen diskutera källkritik, hur vet vi att detta inte har hänt på riktigt?

Exempel på scenarier

• Värmen försvinner.
• Det kommer inget vatten i kranen eller toaletten.
• Betalkort och bankomater fungerar inte.
• Tunnelbana och annan infrastruktur ligger nere.
  Mobilnät och internet fungerar inte.
• Det blir elavbrott och du fastnar i hissen.
• Vad händer med våra husdjur om vi snabbt måste fly vårt hem?
• Tänk om krisen gör att du kanske inte träffar din familj mer.
• Du är ensam hemma och det blir strömavbrott och ni har inget vatten, vilka grannar tar du kontakt med?

Till eleven

Hur skulle din ljuddagbok låta eller vad skulle du säga i din vlogg? Välj ett scenario och skissa på ett händelseförlopp. Spela in din vlogg eller din röst och ljudsätt med ljudeffekter om du vill. Du kan jobba ensam eller med en kompis.

Redovisa, analysera och diskutera

• Var scenariot trovärdigt? 

• Hur förhåll sig personen till problemet?
• Vad hade man kunnat göra annorlunda?
• Hur skulle man kunna sprida detta om man vill få folk att tro att det är sant?
• Hur tänker du om klipp du ser på nätet och deras sanningshalt?
• Vad är riskerna med falsk information, falska nyheter och deepfake-videon?

Skapa ett spel om samhällets beredskap för kris och krig – och individens ansvar

MSB har tagit fram ett krisspel (en diskussionsduk) som är ett grupparbete där eleverna under 1,5–2 timmar diskuterar 12 frågeställningar i fyra områden. Hitta på ett eget spel kring samhällets beredskap för kris och krig – och individens ansvar: Är det ett memorygame, quiz, ett digitalt spel eller ny dialogduk?

Ladda ner vår diskussionsduk

Det livsviktiga vattnet

Vid en större samhällskris förväntas varje individ att klara sig själva utan vatten eller mat. Varje vuxen behöver 3-5 liter vatten per dag för sitt husbehov. Det innebär att du själv behöver ha förvarat dricksvatten hemma. 

Tillgång till vatten i kris

Hur får man människor att ändra beteende?

Utifrån det du vet om behovet av vatten – hur skulle man med bildspråk och budskap informera om detta? Ta fram en idé och gör en skiss.

Kanske är det en logotyp, affisch, reklamfilm, tatuering, installationer på stan eller nya typer av dunkar som ska formges.

Vad är propaganda?

Vad är sant, vad är påhitt eller propaganda och hur vet jag det?

Vad är propaganda? En film från UREn annan bra sajt att utgå från är EU vs Disinfo som bland annat beskriver hur Rysslands anfallskrig mot Ukraina kommuniceras. EU vs Disinfo

Hitta propaganda och analysera bildspråket

Leta efter exempel på nätet där du misstänker att innehållet manipulerats. Diskutera hur och varför. Vad var syftet med desinformationen? Vilket är bildspråket?

Förtydliga vad som alltid är en falsk uppgift

I broschyren Om krisen eller kriget kommer står det: Om Sverige blir angripet kommer vi aldrig att ge upp. Alla uppgifter om att motståndet ska upphöra är falska. Hur skulle man kunna kombinera detta budskap med en slagkraftig bild. Jämför till exempel med ”En svensk tiger” som användes under beredskapstiden på 1940-talet.

Mediernas roller i krisen

Vad är Hesa Fredrik, Sverige beredskapskanal och VMA? Vilket nummer ringer man för att få krisinformation? 

Viktigt meddelande till allmänheten

Skapa ett VMA

Hur skulle ett automatiskt meddelande till allmänheten låta? Utgå från olika typer av kriser.

Vid ett luftangrepp ska du genast ta dig till ett skyddsrum eller en annan skyddad plats. I broschyren Om krisen eller kriget kommer finns olika exempel på skyddsplatser som rangordnas utifrån hur säkra de är.

Skapa infografik för dessa platser och ange den ordning de kommer ur säkerhetssynpunkt.

Alla svenska medborgare och stadigvarande boende i Sverige mellan 16 och 70 år om fattas av totalförsvarsplikt. Den består av tre delar; värnplikt, civilplikt och allmän tjänsteplikt. Med den allmänna tjänsteplikten kan du bli skyldig att hjälpa till med sådant som behövs i samhället. Det kan handla om att visa vägen, dela ut vatten, mat eller information.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB går ut med budskapet “Klara, färdiga” till Sveriges 16-åringar för att påminna om vikten av kriskoll och informera om hur vi alla är en del av Sveriges beredskap. Det gör vi som resultat av ett uppdrag från regeringen som vi fick 2021. Uppdraget går ut på att utbilda 16-åringar i krisberedskap och civilt försvar.

Skälen till uppdraget är att vi alla behöver hjälpas åt vid en kris, krigsfara eller ytterst krig. Då är det viktigt att vi alla vet vilka möjligheter det finns att bidra.

Totalförsvaret är det civila försvaret och det militära försvaret tillsammans.

Det civila försvaret ansvarar för att det som måste fungera kan fungera också i kris eller krig. Till exempel sjukvård, barnomsorg, transporter, internet, radio och tv. Men också att vi har tillgång till vatten, värme och mat.

Myndigheter, kommuner, regioner, organisationer, företag och personer som du spelar en viktig roll i det civila försvaret. Ett starkt civilt försvar behövs för att kunna försvara Sverige.

Försvarsmakten ansvarar för vårt militära försvar som ska försvara vårt land och våra gränser.

Alla har en uppgift om Sverige hotas och tillsammans bildar vi totalförsvaret – som skyddar och försvarar landet, vår frihet och rätten att leva som vi själva väljer. Tillsammans är vi starka.

Läs mer om totalförsvarsplikten

Vår vardag kan påverkas av många olika saker: det kan till exempel vara en vattenläcka, en storm, en IT-störning eller krig i ett närliggande land. Att vara förberedd och hjälpa till handlar i slutändan om att skydda liv och hälsa, vårt samhälle, vår demokrati, våra friheter och rättigheter.

Var förberedd! Hur förberedd du själv är påverkar hur Sverige kan klara en kris eller ytterst krig. Ju fler som kan klara sig själva en tid, desto bättre kan myndigheter och organisationer fokusera på att hjälpa dem som har svårast att klara sig själva. Se till att ha hemberedskap och kunskap om hur samhället fungerar vid en kris.

Engagera dig – prata med andra om vad som kan hända vid en kris och hur ni kan hjälpas åt, till exempel med dina grannar eller i din förening. Du kan också gå med i någon av de frivilliga försvarsorganisationerna eller någon annan organisation.

Du behöver inte vara orolig, men vi kan inte heller styra över våra känslor. Om du blir rädd av något du hör, ser eller läser så är det alltid bra att prata med någon om det. Vi behöver varandra – särskilt när vi är rädda och oroliga.

Hela idén med det civila försvaret är att stärka samhället för att förebygga och hantera kriser och ytterst krig. Genom att förbereda oss på kriser och katastrofer så minskar vi också risken för att bli hårt drabbade. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något.

Om oro på Krisinformation.se

Vad händer året du fyller 18 år? Information om mönstring från Plikt- och prövningsverket

Nyfiken på militärtjänst? Information om värnplikten från Försvarsmakten

Vill du bidra redan nu? Gå med i någon av de frivilliga försvarsorganisationerna. Frivilligorganisationernas ungdomsverksamhet på frivilligutbildning.se

Vad är din roll i totalförsvaret på frivilligutbildning.se