MSB:s insatshantering vid snabbinsatser i korta drag
MSB:s insatser varierar efter behov, samarbetspartner, omfattning och tidsperiod. Här beskrivs den hanteringen av snabba insatser som kan krävas vid olika typer av akuta kriser, till exempel översvämning, jordbävning, eller orkan som drabbar Sverige eller ett annat land.
I korta drag går hanteringen av snabbinsatser till så här:
- Ett behov av stöd identifieras i en stor olycka, kris, katastrof eller konflikt, och kommuniceras till MSB av våra samarbetspartners.
- En formell förfrågan om stöd inkommer till MSB:s tjänsteman i beredskap (TiB) från FN, ERCC, EU:s civila krishantering eller annan partner.
- Förfrågan bedöms utifrån MSB:s kriterier och om lämpliga resurser och förutsättningar finns för att stödja. I denna bedömning ingår att också säkra finansiering, via exempelvis Regeringskansliet, Sida, EU eller på annat sätt. Internationella och EU-insatser måste ha extern finansiering medan nationella insatser som regel finansieras av MSB:s egna medel.
- Insatsbeslut fattas.
- Regeringskansliet informeras om de åtgärder MSB avser vidta.
- Projektplan och resultatramverk upprättas, erfarenhetsåterföring planeras och andra åtgärder beroende på insats vidtas. Parallellt kopplas tvärgående resurser inom miljö, jämställdhet, säkerhet och hälsa till insatsen.
- Insatspersonal rekryteras via resursbasen och materiel hanteras via lagret i Kristinehamn. Resebokningar, resehandlingar och logistik för materiel ordnas i nära samverkan med efterfrågande aktör.
- Vid behov genomförs en informationsträff med insatspersonalen innan avfärd, för att säkerställa god kännedom om förutsättningar, uppdraget och målet med insatsen. Anställningskontrakt etableras och skrivs under, roller och ansvar inom team tydliggörs. Där diskuteras kontexten, samarbetspartners samt tvärgående frågor som till exempel att hälsokrav och vaccinationer är uppfyllda och att insatspersonalen har fått en säkerhetsgenomgång. Ekonomihantering, förväntade resultat och rapporteringskrav tas också upp. Beroende på insats, kan metoder och verktyg diskuteras. Informationsträffen är ett komplement till de utbildningar som insatspersonalen ska ha fått innan insatsen.
- Under insatsens gång har insatspersonalen löpande kontakt med projektledaren som även rådgör med andra funktioner, såsom HR, rådgivare inom tvärgående frågor, säkerhet och hälsa, ekonomer med flera. Projektledaren har ett särskilt ansvar gentemot insatspersonal, samarbetspartners, finansiär och andra relevanta aktörer
- Insatsen följs upp resultatmässigt under insatsperioden och efter avslutad insats görs vanligtvis en utvärdering.
- Efter en insats görs vid behov en återträff med insatspersonal.
- Insatsverksamheten följs upp i form av en slutrapport efter varje avslutad insats, rapportering till finansiär och rapportering årsvis till Justitiedepartementet.