Finansiering och pågående utredningar
Här kan du läsa om finansiering av företags medverkan i den civila beredskapsplaneringen, samt om pågående utredningar.
Finansiering
Det finns idag inget utarbetat komplett system för finansieringen av företagens medverkan i den civila beredskapsplaneringen utöver gällande avtal som upphandlats mellan offentliga och privata aktörer. Den pågående statliga utredningen Nationell samordning av försörjningsberedskapen ska bland annat utreda hur struktur, finansieringsmodell och ansvarsförhållande för den framtida försörjningsberedskapen ska se ut.
I övrigt finansieras företagens medverkan genom antingen beredskapsersättning, beredskapslån och beredskapsgaranti eller ersättning för företag som blir skyldiga att delta i myndigheters totalförsvarsplanering.
Beredskapsersättning, beredskapslån och beredskapsgaranti
Förordningen (1982:517) om beredskapsersättning, beredskapslån och beredskapsgaranti reglerar hanteringen av ersättning, lån och garanti till privata företag som gör vissa s.k. beredskapsåtaganden. Enligt förordningen ska MSB pröva om ersättning kan ges avseende beredskapsersättning och beredskapslån. Beredskapsgarantier ska enligt samma förordning prövas av Riksgäldskontoret eller den myndighet som Riksgäldskontoret bestämmer.
Förordning (1982:517) om beredskapsersättning, beredskapslån och beredskapsgaranti (riksdagen.se)
Ersättning för deltagande i myndigheters totalförsvarsplanering
I enlighet med lagen (1982:1004) om skyldighet för näringsidkare, arbetsmarknadsorganisationer med flera att delta i totalförsvarsplaneringen. kan företag som blir skyldiga att delta i totalförsvarsplaneringen ha rätt till ersättning av allmänna medel för utfört arbete, om arbetet har medfört betydande kostnader.
Pågående utredningar
För tillfället pågår flertalet statliga utredningar kopplat till utvecklingen av den svenska försörjningsberedskapen.
Nationell samordning av försörjningsberedskapen (31 augusti 2023)
Utredningen ska bland annat föreslå en funktion med ansvar för nationell samordning av försörjningsberedskapen samt hur försörjningsberedskapen ska finansieras (för- och nackdelar med olika finansieringsformer som avgifter med flera). Utredningen ska även titta på hur ansvarsfördelningen mellan offentliga aktörer och näringslivet ska se ut.
Utredningen ska även utarbeta förslag för att säkerställa en fördjupad, men samtidigt konkurrensneutral, samverkan samt att de strukturer som skapas för den svenska försörjningsberedskapen blir så enkla och tydliga som möjligt.
Nationell samordning av försörjningsberedskapen (riksdagen.se)
En ny livsmedelsberedskap (1 december 2023)
Utredningen ska bland annat lämna förslag på åtgärder som är av vikt för uppbyggnaden av en livsmedelsberedskap samt analysera åtgärderna bland annat utifrån kostnadseffektivitet, kommunal självstyrelse och näringslivets medverkan och förutsättningar Utredningen ska även analysera befintliga och föreslå eventuella nya, kostnadseffektiva styrmedel för genomförandet av sådana åtgärder som är beroende av näringslivets medverkan.
En ny livsmedelsberedskap (riksdagen.se)
Ökad försörjningsberedskap för varor och tjänster från industrin (31 oktober 2024)
Utredningen ska kartlägga vilka varor och tjänster i Sverige som har väsentlig betydelse för upprätthållandet av samhällsviktig verksamhet eller där allvarliga konsekvenser i övrigt riskerar att uppstå om varan eller tjänsten inte tillgängliggörs. Syftet är att stärka Sveriges förmåga att upprätthålla en nödvändig försörjning och därigenom säkerställa tillgång till samhällsviktiga varor och tjänster vid fredstida kriser, höjd beredskap och krig. Utredningen ska bland annat analysera ansvarsfördelningen mellan myndigheter och utreda regeringens möjlighet att besluta om tillfälligt miljötillstånd för samhällsviktig verksamhet.
Ökad försörjningsberedskap för varor och tjänster från industrin (riksdagen.se)